Uppdaterad information som berör tidigare publicerad artikel 2023-02-15.
Sedan notisen publicerades har även propositionen gällande ”Ökad transparens för stora företags skattebetalningar” presenterats av regeringen. Propositionens innehåll är i linje med den remiss som publicerades 9 februari 2023 och som beskrivs nedanför.
Den 9 februari 2023 publicerades lagrådsremissen för att öka transparensen för stora koncerner och företag. Remissens huvudsakliga innehåll gäller antagandet av EU:s direktiv om offentligt land-för-land rapportering som syftar till att öka transparensen hos företag och ge medborgarna möjlighet till offentlig granskning av företags inkomstskatteuppgifter. Medborgarna ska därmed kunna bedöma hur multinationella företag bidrar till samhällets välfärd i varje medlemsstat. För att genomföra direktivet föreslås att en ny lag införlivas.
Den nya lagstiftningen föreslås tillämpas för räkenskapsår som inleds efter den 31 maj 2024. Första året som omfattas av de nya reglerna blir – för bolag med kalenderår – 2025 (vilken måste offentliggöras senaste den 31 december 2026).
Remissen beskrivs översiktligt nedanför.
Vill du läsa vad vi tidigare skrivit om direktivet rekommenderar vi följande länkar:
- EU ett steg närmare offentlig land-för-land rapportering – Skeppsbron Skatt
- Överenskommelse inom EU gällande offentlig land-för-land rapportering – Skeppsbron Skatt
Översikt
Införlivandet av EU:s direktiv syftar till att stora, multinationella koncerner och företag ska offentliggöra inkomstskatteuppgifter. Vi har listat de viktigaste punkterna för lagförslaget nedanför:
- Lagen avses vara tillämplig på koncerner och företag med årliga intäkter som överstiger 8 miljarder kronor de två senaste räkenskapsåren.
- Inkomstskatteuppgifterna ska årligen lämnas till Bolagsverket i en rapport, och rapporten ska även ska göras tillgänglig på företagets webbplats.
- Inkomstskatterapporten ska innehålla uppgifter om bland annat verksamheten som bedrivs, antal anställda, intäkter, vinster eller förluster, och betald inkomstskatt.
- Dessutom ska revisorn i företag som kategoriseras som större företag enligt årsredovisningslagen i revisionsberättelsen ange om företaget är skyldigt att offentliggöra en inkomstskatterapport och om företaget i så fall har gjort det.
Den nya lagstiftningen föreslås träda i kraft den 22 juni 2023, och tillämpas för de räkenskapsår som inleds efter den 31 maj 2024. Första året som omfattas av de nya reglerna blir – för bolag med kalenderår – således 2025 (vilken måste offentliggöras senaste den 31 december 2026).
Berörda bolag
Vilka som omfattas av remissen är koncerner som har intäkter under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren som uppgår till mer än 8 miljarder kronor. Även bolag som inte ingår i koncerner omfattas om bolaget är skattskyldigt också i minst en annan stat eller skattejurisdiktion än Sverige på grund av verksamhet som bedrivs från ett fast driftställe där.
Generellt ska det yttersta moderföretaget i en koncern upprätta och offentliggöra inkomstskatterapporten. Det finns dock situationer när dotterbolag och filialer är skyldiga att upprätta inkomstskatterapporten. Det finns undantag från skyldigheten att rapportera för vissa kreditinstitut, värdepappersbolag och finansiella holding företag.
Inkomstskatterapportens innehåll
En inkomstskatterapport ska innehålla uppgifter om bland annat företagets eller koncernens verksamhet, antal anställda, intäkter, vinster eller förluster, och betald inkomstskatt. Rapporten ska upprättas med användning av det formulär och format som Europeiska kommissionen har fastställt.
Uppgifterna i inkomstskatterapporten ska redovisas separat för olika skattejurisdiktioner.
Det finns även möjlighet att tillfälligt utelämna vissa uppgifter från inkomstskatterapporten om offentliggörandet av uppgiften skulle skada marknadspositionen allvarligt för de företag som rapporten avser. Om uppgift utelämnas ska skälen för detta anges i rapporten.
Inkomstskatterapportens offentliggörande
Inkomstskatterapporten ska offentliggöras genom att lämnas in på svenska till Bolagsverket senast ett år efter räkenskapsårets utgång. Ett år efter räkenskapsårets utgång ska den även kostnadsfritt hållas tillgänglig för allmänheten på företagets webbplats på minst ett av Europeiska unionens officiella språk. Inkomstskatterapporten ska förbli tillgänglig på webbplatsen under åtminstone fem år.
Vite
Om ett företag inte ger in en inkomstskatterapport får Bolagsverket förelägga den som ensam eller tillsammans med någon annan är skyldig att ge in rapporten att fullgöra sin skyldighet. Föreläggandet får förenas med vite.
Koppling till de redan införlivade kraven om land-för-land rapportering
För koncerner som redan upprättar land-för-land rapportering (även känt som country-by-country reporting eller CBCR) liknar skyldigheten att upprätta en inkomstskatterapport i stora delar land-för-land-rapporteringen som årligen lämnas in till Skatteverket, med skillnaden att land-för-land-rapporteringen inte är offentlig.
Företag som behöver upprätta land-för-land-rapport kan använda samma uppgifter som använts i den rapporten i inkomstskatterapporten. Enligt lagrådsremissen bedöms kostnadsökningar som de nya rapporteringskraven kan innebära för företag vara ytterst begränsade.
Bestämmelserna i EU direktivet har också ett visst samband med redovisningslagstiftningen, men uppgifterna i inkomstskatterapporten ska inte tas in i årsredovisningen.
Vår kommentar
Den nya lagen tillämpas för räkenskapsår som inleds efter den 31 maj 2024. För företag med kalenderår som räkenskapsår måste alltså den första rapporten, som ska avse 2025, offentliggöras senast den 31 december 2026. Trots att det är några år framåt i tiden rekommenderar vi att företag och koncerner redan nu analyserar om de kommer att omfattas av rapporteringsplikten samt om de har möjlighet att extrahera den data och information som efterfrågas för att kunna uppfylla sin rapporteringsplikt inom rätt tidsram.
Den nya lagen om att offentliggöra vissa inkomstskatteuppgifter innebär att företag som omfattas måste se över sina rutiner och hantera eventuella risker som kan uppstå. Risker kan vara relaterat till efterlevnad av kraven, om det finns risk för att konkurrenskraften påverkas, om konfidentiell affärsinformation kan avslöjas eller om det kan leda till att företagets anseende skadas genom feltolkning av de uppgifter som publiceras.
Om du har frågor om hur den nya lagen kommer påverka dig, vad du behöver göra som företag eller om du vill se över vilka PR risker som kan uppstå vid offentliggörande är du varmt välkommen att kontakta oss på Skeppsbron Skatt.
