Grattis till alla kvinnor på internationella kvinnodagen!
Idag vill vi passa på att skriva några rader om Pensionsmyndighetens viktiga rapport ”Kan pensionerna bli mer jämställda” samt vilka möjligheter och fällor som finns i en av våra vanligaste pensionsplaner, ITP2.
Enligt Pensionsmyndigheten hade manliga pensionärer så sent som 2019 i genomsnitt 28 % större disponibel inkomst än kvinnliga. Detta beror främst på att kvinnor, generellt sett fortfarande har lägre löner än män. Även arbetsutbudet är lägre hos kvinnor och statistik visar att kvinnor i större uträckning än män byter förvärvsarbete mot obetalt arbete i hemmet. Därutöver finns det många kvinnodominerade arbetsplatser där heltidstjänster inte alltid erbjuds. 2019 resulterade detta i att kvinnor hade en medelarbetstid per vecka som var cirka 5 timmar kortare än männens. Sett till ett helt arbetsliv gör 5 arbetstimmar per vecka en markant skillnad på den pensionsgrundande inkomsten.
Pensionsmyndigheten har i sin rapport beskrivit ett antal möjliga åtgärder för att nå mer jämställda pensioner såsom ökat grundskydd, införande av ett efterlevandeskydd för inkomstpension, möjligheten att föra över premiepensionsrätt mellan sambor med barn och förutsättningar för att dela inkomstpensionsrätt (idag kan enbart premiepension delas). Dessa åtgärder avviker från principen som styr dagens pensionssystem – livsinkomstprincipen, det vill säga att det är våra totala förvärvsinkomster som ligger till grund för vår pension. Åtgärderna förutsätter dessutom att en kvinna har en givmild man som vill dela med sig av sin allmänna pension. Vi tror inte att det är en långsiktig lösning, jämlik pension ska inte göras beroende av en mans välvilja.
Dessa förslag är bara ett sätt att försöka mildra symptomen när det egentliga problemet är att kvinnors livsinkomst är lägre än mäns.
Låt oss skifta fokus från allmän pension till tjänstepension, närmare bestämt ITP2. Det finns två delar som kvinnor bör tänka på.
Familjepension
För anställda som omfattas av ITP2 och tjänar över 7,5 inkomstbasbelopp per år ingår en familjepension. Familjepensionen betalas ut till make/maka, registrerad partner eller barn under 20 år om den anställda avlider. Familjepensionsbeloppen är ofta ganska låga och betalas ut så länge den efterlevande lever, men bara tills de gifter om sig! Då finns ju en ny försörjare… känns varken jämställt eller modernt. Enligt SCB är männen i sju av tio svenska par äldre än kvinnorna och i kombination med att kvinnor förväntas leva i genomsnitt 2,2 år längre än män (från 65 år) är sannolikheten att en kvinnas familjepension faktiskt betalas ut väldigt låg. Dessutom är det fortfarande betydligt vanligare att mannen är den som har högst inkomst och därmed, sannolikt inte så stort behov av en efterlevandepension. Observera att familjepension i kollektivavtalad ITP2 aldrig betalas ut till sambo.
Det många inte känner till är att det sedan ett antal år tillbaka går att välja bort framtida inbetalningar till familjepension för att i stället få dem inbetalda till sin egen ITPK. I stället för en premie till en försäkring som statistiskt sett aldrig kommer att betalas ut, kan premien förstärka den egna pensionen. Rådgivning om detta är tyvärr ganska ovanligt, vilket möjligtvis kan bero på att det inte finns någon affär att göra.
Alternativ ITP (10-taggare)
Möjligheten till alternativ ITP infördes 1 juli 1990. Syftet var att inom kollektivavtalets ramar ge möjlighet till individuell tjänstepension i ITP. Förutsättningen var att den anställde hade en pensionsmedförande lön överstigande 10 basbelopp (det fanns bara ett basbelopp på den tiden) och var överens med sin arbetsgivare. Många trodde då att pensionsutfallet skulle bli avsevärt bättre, men idag är nog de flesta överens om att det många gånger inte blir så. Inledningsvis var det relativt få kvinnor som hade möjligheten (på grund av lönekravet såklart), men idag är det inte så ovanligt. Det finns dock en kvinnofälla i alternativ ITP.
Vi ber ursäkt för om det blir lite försäkringstekniskt nu, men vi ska försöka hålla det enkelt.
Kollektivavtalad pensionspremie är könsneutral på så vis att man räknar med att kvinnor och män lever lika länge och kostar lika mycket. Eftersom kvinnor beräknas leva lite längre än män blir premien för dem något lägre än om det inte varit en könsneutral premie. På motsvarande sätt blir premien för män något för hög. Man kan enkelt uttryckt säga att premierna för män sponsrar kvinnornas pension till en del.
Så långt är allt bra, men om en kvinna väljer alternativ ITP så kan det bli det ett problem. Den tecknas i en individuell pensionsförsäkring, som normalt inte är könsneutral. Där tas hänsyn till att en kvinna beräknas leva längre och hon får då en lägre pension än en man med samma premie. Detta gäller oavsett om det är så kallad frilagd premie som tillämpas eller en egen definition på premien (så länge den är könsneutral). Om olika premier tillämpas för kvinnor och män kan andra problem uppstå i stället, till exempel vid lönerevision.
Slutsatsen blir att en kvinna med ITP2 och en relativt hög pensionsmedförande årslön bör undvika alternativ ITP samt överväga att avstå familjepension för att själv få en förstärkt pension.
Ovanstående resonemang är förstås generella och det finns givetvis individuella situationer då det inte stämmer.
Slutligen vill vi be dig som läst artikeln om hjälp att sprida budskapet till kvinnor som omfattas av familjepension eller står inför valet av Alternativ ITP.
