Allt fler företag får upp ögonen för direktpensioner som kan vara en flexibel lösning både för bolagets ägare och dess anställda. Men är det verkligen lämpligt för alla bolag? Direktpension kan innebära ett antal utmaningar, särskilt avseende redovisningen som avgör hur skatten ska hanteras. Tänk på att ett åtagande om direktpension kan behöva hanteras i flera decennier.
En direktpension kan beskrivas som ett löfte, en utfästelse om framtida pension, från en arbetsgivare till en anställd. För att säkerställa utfästelsen tecknar företaget (inte alltid, men oftast) en företagsägd kapitalförsäkring som pantsätts till förmån för den anställda. I pensionsutfästelsen finns möjlighet att komma överens om villkor som ska uppfyllas för att pensionen ska betalas ut, vanligast är att avtala om anställningstid, vilken som mest kan villkoras 3 år fram i tiden. Villkorade direktpensioner kan därför vara ett effektivt sätt för bolag att behålla nyckelpersoner.
Premier till en direktpension är inte avdragsgilla vid avsättning, utan arbetsgivaren får avdrag för pensionskostnaden först när pensionen betalas ut. Det innebär att direktpension kan vara en bra lösning när arbetsgivaren redan utnyttjat hela avdragsutrymmet för en anställds pensionskostnader. Som bekant har arbetsgivare avdragsrätt på pensionskostnader motsvarande 35 % av den anställds pensionsmedförande lön, under förutsättning att pensionen uppfyller villkoren i Tryggandelagen. Avdragsrätten är dock begränsad till 10 prisbasbelopp per år (2023: 525 000 kronor) och när den förbrukats kan tjänstepensionen kompletteras med en direktpension för möjlighet till större avdragsrätt.
För bolagets ägare finns ytterligare en fördel med direktpension – flexibilitet. I en tjänstepension finns kvalitativa villkor, såsom att pengarna ska vara låsta fram tills den anställde uppnår 55 års ålder. Väljer ägarna i stället att spara i en direktpension finns möjlighet att återköpa försäkringen vid behov. Vid förtida återköp rivs pensionsutfästelsen, varpå pengarna betalas ut skattefritt till bolaget och kan disponeras i verksamheten eller betalas ut som utdelning till ägarna. Det går även att avtala om utbetalningsstid och en pensionsålder som är lägre än 55 år.
På direktpension betalas särskild löneskatt (SLP) och tidpunkten för när den ska betalas beror på hur arbetsgivaren redovisar i bokföringen. Utfäster arbetsgivaren en direktpension till en anställd utan bestämmande inflytande kan avsättningen redovisas på ett konto som ökar underlaget för SLP direkt. Önskar arbetsgivaren däremot skjuta upp betalning av SLP kan avsättningen redovisas på andra konton, till exempel “Övriga avsättningar”. Beroende på vilket regelverk för redovisning som används kan en avsättning för framtida SLP och avdragsrätt behöva tas upp.
En kapitalförsäkring belastas med en årlig avkastningsskatt, vilken betalas av försäkringsbolaget (ur försäkringens kapital) i de fall en svensk kapitalförsäkring tecknats för att säkerställa pensionsutfästelsen. Har arbetsgivaren däremot tecknat en utländsk kapitalförsäkring och är obegränsat skattskyldig i Sverige betalar arbetsgivaren själv in avkastningsskatten till Skatteverket. I de fall arbetsgivaren är begränsat skattskyldig i Sverige är det i stället den anställde, panthavaren, som ska betala avkastningsskatt och ta upp det i sin inkomstdeklaration.
Vi kommer inom kort att skicka ut inbjudningar till ett webbinarium på temat direktpensioner där vi fördjupar oss i frågan. Varmt välkommen
Om du har frågor om direktpensioner får du gärna kontakta oss på Skeppsbron Skatt.
