OECD:s riktlinjer för hur COVID-19 pandemin bör hanteras ur ett internprissättnings- perspektiv

I mitten av december 2020 publicerade OECD Guidance on the transfer pricing implications of the COVID-19 pandemic (”Rapporten”) med syfte att klargöra och precisera hur OECD:s Transfer Pricing Guidelines ska tillämpas för att hantera olika internprissättningsfrågor som uppkommit under pandemin. Då restriktionerna och den ekonomiska osäkerheten för företagen följer med oss in i 2021 kommer Rapporten troligtvis att bli ett viktigt redskap för företag och skattemyndigheter som försöker hantera sin internprissättning även i år.

I Rapporten lyfter OECD fram fyra områden som särskilt kan väcka frågor:

  • Påverkan på jämförelseanalysen,
  • Förluster och kostnader som uppkommit av pandemin,
  • Inverkan av statligt stöd, och
  • Påverkan på prissättningsbesked, s.k. Advance pricing agreements, (”APA”)

 

Områdena ovan innehåller flertalet tekniska aspekter om hur jämförelseanalyserna ska utföras, vad som ska tas i beaktande etc. För att det här inlägget ska bli så tydligt som möjligt har vi valt att fokusera på vad ni särskilt bör ha i åtanke nu under COVID-19-pandemin. Vi har även inkluderat några av de vanligaste frågorna som OECD lyfter i Rapporten. Notera att nedan endast är ett utdrag ur Rapporten, om ni har några särskilda frågor om hur ni bör agera är ni varmt välkomna att kontakta oss.

Dokumentera allt

Med tanke på att många företag sett en kraftig nedgång i efterfrågan av sina varor och tjänster och många företag har rapporterat förluster eller lägre marginaler i sin verksamhet under pandemin är det inte konstigt att koncerner ser över sin koncerninterna prissättning. Förutsättningarna som den baserades på är trots allt inte längre densamma. OECD erkänner detta i sin rapport och menar att det finns goda grunder för att se över och revidera prissättningen för 2020. Med det sagt bör revideringen vara välgrundad och OECD nämner några aspekter nedan som bör analyseras noggrant och dokumenteras:

  • Hur försäljningen/efterfrågan/produktionen förändrats jämfört med planerat,
  • Vilka risker som materialiserats under pandemin,
  • Om företaget tagit emot någon typ av ekonomiskt stöd, vilken typ av stöd och hur det har hanterats internprissättningsmässigt (här uppkommer dessutom ytterligare aspekter beroende på internprissättningsmetod och detta bör noga analyseras),
  • Om det har uppkommit extraordinära kostnader och vem som burit dessa och varför (notera att dessa kostnader eventuellt ska räknas bort när ni beräknar prissättningen/ersättningen för en koncernintern transaktion),
  • Om företaget kommer gå med förlust under pandemin och varför detta är rimligt från ett internprissättningsperspektiv,
  • Om företaget omförhandlar koncerninterna avtal; vilka förändringar som gjorts och hur ändringar överensstämmer med armlängdsprincipen,
  • Om det finns en APA, analysera om förutsättningarna förändrats. Här bör det även föras en kontinuerlig dialog med skattemyndigheten – ju tidigare desto bättre.

 

Notera att analyserna ovan bör göras på bolagsnivå, alltså inte på koncernnivå. Det är även tveksamt om det är tillräckligt att hänvisa till hur den aktuella industrin påverkats av Covid-19-pandemin. Notera även att internprissättningsdokumentationen kommer behöva uppdateras så den speglar prissättningen och de faktiska omständigheterna.

Kan vårt dotterbolag som annars har låg risk gå med förlust under pandemin?

Det beror på om det finns jämförbara företag eller situationer som gått med förlust. Om så är fallet finns det inget som hindrar er från att utgå från dessa. OECD poängterar dock att om förlusten beror på en att en risk som dotterbolaget inte burit tidigare materialiseras, kan det ifrågasättas om dotterbolaget bör bära en förlust på grund av den.

Kan vi använda data vi har från finanskrisen eller andra kriser?

Många företag har lyft frågan om det är möjligt att använda sig av data från tidigare kriser för att prissätta transaktioner under COVID-19-pandemin, exempelvis data från finanskrisen 2008. OECD menar att även om kriserna har vissa ytliga likheter avvisar de bestämt att data från finanskrisen skulle vara applicerbar, detta då varje kris påverkar ekonomin på olika sätt.

Vår kommentar

Bolagens påverkan av COVID-19 kan visa sig på olika sätt, och precis som OECD föreskriver är det därför viktigt att all påverkan noggrant analyseras och dokumenteras. Vissa praktiker har föreslagit en separat COVID-dokumentation som inkluderar de aspekter vi lyft i det här inlägget. Om företaget/koncernen väljer att ha en separat fil eller att uppdatera internprissättningsdokumentationen är valfritt, det viktigaste är att informationen finns tillgänglig. Det är nämligen mycket sannolikt att skattemyndigheterna kommer beakta Rapporten i sin verksamhet och i likhet med åren efter finanskrisen finns en ökad risk för revisioner efter COVID-19-pandemin.

Om ni vill läsa fler rekommendationer och tips på hur ni bör agera, läs gärna vår artikel Internprissättningsaspekter i skuggan av COVID-19.

Om ni har frågor eller behöver assistans med hur ni bör hantera effekterna av pandemin är ni varmt välkomna att kontakta oss så hjälper vi er!