COVID-19 har inneburit stora förändringar för det vardagliga livet som vi känner det och kraftfulla åtgärder har vidtagits i världens länder med mer eller mindre omfattande konsekvenser för bolag och individer.
De ekonomiska konsekvenserna av COVID-19 tycks, i skrivande stund, bli mycket betydande. Isolering av invånare, minskad efterfrågan, ökade varselantal och nedstängda produktionsfaciliteter har fått många koncerner att snabbt försöka anpassa sina affärsmodeller för att parera för minskade intäkter.
Men, en förändrad affärsmodell i en internationell koncern med omfattande koncerninterna transaktioner kan även leda till internprisrättsliga konsekvenser. I det här inlägget går vi igenom några aspekter som koncerner bör ha i åtanke.
Det kan finnas goda argument för att justera ersättningsmodellerna till enheter i koncernen
Av förklarliga skäl har vissa bolag valt att begära en omprövning för debitering av preliminärskatt för att behålla likviditet i bolaget.
Internprisrättsligt ska bolag som utför rutinmässiga eller lågt värdeskapande funktioner erhålla en låg men stabil vinst – något som gäller oavsett om det konsoliderade resultatet är en förlust. I de fall koncerner baserar sådan prissättning på en benchmarkstudie med ett intervall anser vi att det kan finnas goda argument för att justera den målsatta marginalen till den lägre kvartilen. I vissa fall kan det till och med vara motiverat att justera resultatet i en omprövning av bolagets preliminärdeklaration till noll.
Bedömningen bör dock göras från fall till fall och med beaktande av bolagets verksamhet samt funktions- och riskanalys.
Funktions- och riskanalysen kan påverkas och behöva uppdateras p.g.a. nedskärningar
Nedskärningar av viss personal och/eller förändrad verksamhet kan innebära att den funktions- och riskanalys som presenteras i koncernens internprissättningsdokumentation inte längre ger en korrekt bild av verksamheten. När det är dags att uppdatera dokumentationen för FY 2020 bör funktions- och riskanalysen ses över i sin helhet.
Allokeringsnycklarna kan komma att behöva justeras för koncerngemensamma tjänster
Flertalet koncerner har en gemensam hantering av rutintjänster såsom bokföring och HR. Kostnaderna för detta fördelas i vissa fall med allokeringsnycklar som baseras på en forecast vid ingången på året.
Två vanligt förekommande allokeringsnycklar är antal anställda eller omsättning – två nycklar som påverkas direkt av nedskärningar eller förändringar i verksamheten. Vid faktureringen och den kontinuerliga uppföljningen bör det därför säkerställas de bolag som drabbats av uppsägningar eller minskad omsättning också kommer bära en proportionerlig del av de gemensamma kostnaderna.
Statligt stöd i form av hyresnedsättningar och korttidspermitteringar
Några av de statliga ekonomiska stöd till företagare som diskuterats under den senaste tiden är korttidspermitteringar och hyresreduceringar – åtgärder som är tänkta att minska kostnaderna för företagare. Korttidspermitteringar innebär att arbetstagaren tillfälligt går ner i arbetstid men får delar av sin lön ersatt av staten, medan hyresreduceringar innebär att den hyresvärd som sänkt den fasta hyran för hyresgäster verksamma inom utsatta branscher kan begära ersättning från staten.
Ett bolag i koncernen som tillhandahåller rutintjänster (tjänstetillhandahållaren) brukar vanligtvis få täckning för sina direkta och indirekta kostnader för att utföra tjänsterna samt en liten marginal på dessa. Men, om tjänstetillhandahållaren behöver korttidspermittera eller får en minskad hyra minskar även kostnaderna för att tillhandahålla tjänsterna. Vi vill därför poängtera vikten av att tjänstetillhandahållaren säkerställer att även kostnadsbasen justeras så den reflekterar de nya omständigheterna.
Lån till koncernbolag som har ett ökat finansieringsbehov
Ett ökat finansieringsbehov kan uppkomma hos vissa bolag i koncernen. Vissa koncerner har eller funderar därför på att låna ut kapital till koncernbolag till den vanliga ränta som används inom koncernen eller kanske helt räntefritt.
Koncerner bör ha i åtanke att ett lån till ett koncernbolag som har en låg eller utebliven omsättning kan komma att klassificeras som högrisklån alternativt omklassificeras till tillskott. Ett lån med hög risk innebär att en högre ränta kan behöva tas ut av långivaren. Det kan därför vara bra att utvärdera vilka finansieringsmetoder som kan passa koncernen bäst under rådande omständigheter.
Ytterligare aspekter att notera – koncerninterna avtal, benchmarks och behovet av att dokumentera förändringar
Flera av aspekterna ovan kan innebära ett avsteg från en befintlig internprissättningspolicy. Vi vill därför starkt rekommendera bolag som vidtar åtgärder som en konsekvens av minskad omsättning eller förändringar i verksamheten p.g.a. COVID-19 att löpande dokumentera förändringarna samt anledningarna till detta. Informationen bör sedan inkluderas i koncernens internprissättningsdokumentation eller sparas för att ha nära tillhands vid en eventuell framtida revision.
Om vissa koncerninterna transaktioner stödjs av en benchmark är frågan om den fortfarande är aktuell för FY 2020. Vi förväntar oss en stor påverkan på ekonomin som berör många branscher, därmed kommer marginalerna för oberoende och jämförbara bolag för 2020 att förändras. Det kan därför vara värt att analysera vilka effekterna är för just er verksamhet och om avsteg från den benchmark som tillämpas kan vara nödvändig.
Vi vill även understryka vikten av att se över att de koncerninterna avtalen möjliggör förändringar av exempelvis kompensationsmodeller, allokeringsnycklar, betalningsinstruktioner, mark-up etc. med anledning av oförutsägbara verksamhetsstörningar innan förändringarna görs. Detta pga. svensk praxis som klargjort att koncerninterna parter ska utgå från de existerande avtalsvillkoren vid eventuella förändringar.
Om ni har några frågor eller funderingar är ni varmt välkomna att kontakta oss för en diskussion.
