Den 27 februari 2019 meddelade Skatterättsnämnden ett förhandsbesked beträffande frågan om upplåtelse av bostad samt el och/eller vatten skulle anses utgöra ett från moms undantaget sammansatt tillhandahållande eller två separata tillhandahållanden där tillhandahållandet av bostad är momsfritt och tillhandahållandet av el och/eller vatten är momspliktigt. I samtliga tre situationer som var föremål för prövning var lägenheterna utrustade med mätare för individuell mätning av vatten och/eller el förbrukning. Hyresvärden ingick i samtliga fall avtalen med leverantörerna, dvs de boende hade inte själva möjlighet att teckna leveransavtal. Faktiskt förbrukning debiterades separat på hyresavierna/fakturorna löpande efter uppmätt förbrukning eller i förhållande till lägenheternas andelstal.
Skatteverkets inställning i frågan var att debitering som sker särskilt för el och/eller vatten utifrån faktisk förbrukning ska anses utgöra en separat momspliktig transaktion, skild från den momsfria bostadsupplåtelsen. Detta ligger i linje med Skatteverkets ställningstagande från februari 2018.
Skatterättsnämnden anger att tillgången till el och/eller vatten är en nödvändig förutsättning för att kunna nyttja lägenheten som bostad och sökandenas upplåtelse av bostad samt el och/eller vatten framstår därför som en helhet och det vore konstlat att skilja de olika delarna åt. Sökandenas tillhandahållanden utgörs således av upplåtelse av bostad varför tillhandahållandet av el och/eller vatten i de aktuella fallen ska anses underordnade denna upplåtelse. Fråga är därmed om ett sammansatt momsfritt tillhandahållande trots att individuell mätning och debitering sker.
Delvis avdrag för moms kopplad till investering av en solcellsanläggning
Kammarrätten i Stockholm meddelande den 7 februari 2019 dom avseende frågan om försäljning av överskottsel från en solcellsanläggning medför avdragsrätt för ingående moms kopplad till investeringskostnaden. Målet rör två makar som installerat en solcellsanläggning på taket på en ekonomibyggnad belägen på deras bostadsfastighet. Producerad el förbrukades i första hand på fastigheten men all överkottsel såldes vidare till elnätet. Anläggningen användes till 66% i ekonomisk verksamhet som var momspliktig.
Skatteverket ansåg att det avgörande för avdragsrätten var karaktären på och användningen av de byggnader som solcellsanläggningen skulle leverera el till. En solcellsanläggning som installeras på en bostad eller en komplementbyggnad träffas av avdragsförbudet för stadigvarande bostad även om överskottselen vidaresäljs, och det är endast i de fall där all el som produceras säljs som man har rätt att dra av ingående moms på inköpet av solcellsanläggningen menade Skatteverket.
Kammarrätten fann emellertid att Skatteverkets synsätt medför en otillåten utvidgning av avdragsförbudets tillämpningsområde och domstolen medgav därför avdrag för ingående moms avseende investering i solcellsanläggningen i proportion till den omfattning som anläggningen användes i den ekonomiska verksamheten.
Ingen avdragsrätt för moms kopplad till investering av solcellsanläggning
Kammarrätten i Jönköping meddelade den 25 september 2018 dom avseende frågan om avdragsrätt för solcellsanläggning installerad av en bostadsrättsförening på ett antal flerfamiljshus. Den solel som produceras på respektive tak används i det hus på vilket solcellerna finns och i vissa fall har särskild ledning dragits till näraliggande tvättstuga eller garage. Överskottselen går ut på elnätet och säljs till ett elhandelsföretag och motsvarar ca 2/3 av den egenproducerade elen.
Skatteverket ansåg att avdragsrätt inte fanns för någon del av anläggningen eftersom anläggningen delvis ombesörjde boendet och därmed inte användes uteslutande i ekonomisk verksamhet. Till skillnad från Skatteverket fann förvaltningsrätten att Skatteverket inte hade fog för sitt beslut att neka föreningen avdrag för ingående moms till den del skatten var hänförlig till kostnader i ekonomisk verksamhet eftersom solcellsanläggningen ansågs vara en självständig byggnadsdel och inte en underordnad biyta till bostäderna. Därutöver ansåg förvaltningsrätten att Skatteverkets användning av begreppet stadigvarande bostad innebar en utvidgning i strid mot EU-rätten.
Kammarrätten fann emellertid att de åtgärder som föreningen vidtagit fick anses gemensamma för både den momspliktiga och momsfria verksamheten varför föreningen inte kunde medges avdrag för ingående moms kopplat till installationskostnaden då kostnader för installationer i eller på bostadsbyggnader för sådant ändamål faller in under avdragsförbudet för stadigvarande bostad.
Vår kommentar
Det ovanstående vittnar om att rådande rättsläge är mycket oklart. Vi ser att såväl nämndens som Kammarrätten i Stockholms bedömningar utgör rimliga hanteringar av momsen i dessa fall som dessutom är i linje med de principer som momssystemet vilar på. Än vet vi inte om förhandsbeskedet kommer överklagas men det vore förstås önskvärt då det i bästa fall utmynnar i ett avgörande med samma utfall i HFD.
Skatteverket har i en rättsfallskommentar uttalat att de inte delar Kammarrätten i Stockholms bedömning samt att kammarrättsdomen kommer överklagas till HFD.
HFD har nyligen meddelat prövningstillstånd avseende den sistnämnda kammarrättsdomen beslutad av Kammarrätten i Jönköping och vi väntar med spänning på avgörandet och hoppas att den positiva rättsutveckling som synliggörs i såväl förhandsbeskedet som avgörandet från Kammarrätten i Stockholm blir anammad och tillämpad även i högsta instans.
Vid frågor kontakta din rådgivare på Skeppsbron Skatt.
