I mitten av maj överlämnade regeringen en lagrådsremiss med förslag om att bl.a. införa ett s.k. ekonomiskt arbetsgivarbegrepp i svenskt rätt. Förslaget innebär i stora drag att:
- Anställda som skattemässigt är bosatta utomlands och som, på uppdrag av en utländsk arbetsgivare, skickas för att tillfälligt arbeta i Sverige beskattas i Sverige om det anses vara frågan om uthyrning av arbetskraft. Detta även om tidsperioden understiger 183 dagar.
- Avgörande för frågan om det är en uthyrning kommer att vara hur integrerad den anställde är i uppdragsgivarens verksamhet och om det är uppdragivaren – istället för den formella arbetsgivaren – som har den reella kontrollen och ledningen över den anställdes arbete i Sverige.
- Den utländska arbetsgivaren blir till följd därav skyldig att:
- registrera sig hos Skatteverket och
- göra skatteavdrag om 30 % från lön som betalas ut för arbete i Sverige
Detta gäller även om den utländska arbetsgivaren saknar fast driftställe i Sverige.
- Svenska företag som betalar ersättning för utfört arbete i Sverige till ett utländskt företag eller fysisk person, som inte är registrerad för F-skatt, blir skyldiga att göra skatteavdrag om 30 %.
De föreslagna reglerna träffar inte enbart personal vid utländska bemanningsföretag utan kan också bli aktuella för personal som sänds ut från ett utländskt koncernbolag för att arbeta i ett svenskt dotterbolags verksamhet. Vidare kommer reglerna att föranleda en osäkerhet för utländska underentreprenörer beträffande gränsdragningen mellan uthyrning och utförda tjänster.
De nya reglerna föreslås och tillämpas på lön för arbete som utförs efter den 31 december 2018 och ersättningen som betalas ut efter detta datum.
