Skatteverket har publicerat ett ställningstagande där verket redogör för sin syn på när beskattningsunderlaget ska omvärderas om moderbolaget deltar i förvaltningen av dotterbolag, som har begränsad avdragsrätt. Detta vid tillhandahållande av koncerngemensamma tjänster till underpris och vilka kostnader som ska ingå i beskattningsunderlaget, samt när en ersättning kan anses vara marknadsmässigt betingad. Ställningstagandet står i strid med gällande praxis på internprissättningsområdet.
Skatteverket anger att marknadsvärdet ska beräknas med utgångspunkt i bolagets kostnader. Skatteverket anser att både fasta och rörliga kostnader ska ingå vid beräkningen, oavsett om de är belagda med moms eller ej.
Skatteverket anser att även allmänna omkostnader, oaktat av om de direkt eller endast indirekt kommer dotterbolagen till godo, ska ingå vid beräkning av beskattningsunderlaget. Sådana kostnader är exv.:
- revisionskostnader,
- kostnader för delårsrapporter,
- kostnader för bolagsstämma för koncernen,
- lokalkostnader,
- nyemissionskostnader och andra börskostnader,
- styrelsearvoden,
- förvärvskostnader, etc.
Vid fakturering årsvis ska normalt alla kostnader under året ingå vid beräkningen av tjänsternas marknadsvärde. Om ett bolag har höga engångskostnader, exv. vid börsintroduktion, anser Skatteverket att den kan fördelas över högst fem år. Om kostnaden inte fördelas ut ska den tas med för det år som kostnaden uppkom.
Kostnaderna som Skatteverket ger som exempel utgör aktieägarkostnader. Att aktieägarekostnader ska ingå vid beräkningen av beskattningsunderlaget vid omvärdering saknar, enligt vår bedömning, stöd i praxis. I det s.k. Knut Hansson målet (HFD 2014. ref 40), som Skatteverket hänvisar till, framgår det att kostnader som härrör till kapitalförvaltningen och aktieägaraktiviteter inte inkluderats i den beräkning som Skatteverket vunnit bifall för. Således har frågan, såvitt vi vet, om aktieägarkostnader kan ingå i kostnadsmassan vid omvärdering av beskattningsunderlaget när ersättningen understiger marknadsvärdet, inte prövats.
Enligt vår bedömning bör, eftersom vägledning avseende beräkning av marknadsvärde saknas inom mervärdesskatteområde, i första hand vägledning sökas i annan skattelagstiftning där vägledning finns. Ett område där det finns utförlig vägledning är inom internprissättning.
Vägledning gällande internprissättning finns i OECDs riktlinjer och utgör praxis i Sverige. Enligt OECDs riktlinjer ska kostnader som upparbetas av moderbolag enbart faktureras till dotterbolagen om aktiviteten anses utgöra en nytta för mottagaren. Först då ska det anses utgöra en tjänst som dotterbolaget ska betala för. De kostnader som utgör aktieägarkostnader (som t.ex. börskostnader) är exempel på kostnader som uttryckligen inte anses utgöra en tjänst för dotterbolagen då kostnaderna drivs av moderbolagets roll som aktieägare, och inte som en tjänsteutövare. Om sådana kostnader faktureras ut finns det risk att avdragsrätten för kostnaderna ifrågasätts av skatteverken i de länder som dotterbolagen har verksamhet i.
I vissa länder är det redan idag problematiskt att få avdrag för kostnader för centrala tjänster även om faktureringen är i linje med OECDs riktlinjer. Läget kommer försvåras ytterligare om även aktieägarkostnader börjar faktureras ut till dotterbolag.
Vår kommentar
Enligt vår mening så saknar Skatteverkets ställningstagande att vid omvärdering även inkludera aktieägarkostnader, såsom kostnader för börsnotering, stöd i praxis. Vidare strider det mot sedan länge etablerade principer på internprissättningsområdet. Skatteverket borde omvärdera sin bedömning i ställningstagandet. Om så inte sker kommer det leda till svårhanterliga och kostsamma situationer för koncerner som måste förhålla sig till båda regelverken.
