HFD mål nr 3829–22 – Avräkning av utländsk skatt

Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) har i dom den 16 mars 2023 (mål nr 3829-22) slagit fast att för att få avräkning av utländsk skatt som inte har kunnat avräknas ett tidigare år (s.k. carry forward) finns det inget krav på att den skattskyldige måste ha utländska inkomster som har beskattats i utlandet det år avräkningen begärs.

Svenska bolag som bedriver verksamhet i utlandet genom en utländsk filial beskattas för filialens inkomster. Under vissa förutsättningar kan den skatt som har betalats i filialens (fasta driftstället) stat räknas av från den svenska skatten det beskattningsår inkomsten tas upp till beskattning.

Avräkning innebär som regel att den svenska skatten sätts ned med ett belopp motsvarande den skatt som tagits ut och betalats i utlandet. Avräkning får som högst ske med ett framräknat belopp som motsvarar den svenska skatten på den utländska inkomsten, det s.k. spärrbeloppet. Om den utländska skatten överstiger spärrbeloppet får det överskjutande beloppet inte räknas av, men kan i stället sparas och avräknas under något av de följande fem beskattningsåren (s.k. carry forward).

Enkelt uttryckt är spärrbeloppet en beräkning av hur stor del av den svenska skatten som är hänförligt till de utländska inkomsterna. Spärrbeloppet beskrivs ofta som ett bråktal mellan den utländska inkomsten (täljaren) och den sammanlagda inkomsten (nämnaren), multiplicerat med den svenska skatten på den sammanlagda inkomsten. Till de utländska inkomsterna (täljaren) räknas i utlandet beskattade inkomster men också vissa i utlandet obeskattade inkomster. I avräkningslagen anges bl.a. att i utlandet obeskattade inkomster från fast driftställe och utdelning, ränta samt royalty ingår i de utländska inkomsterna vid spärrbeloppsberäkningen.

HFD:s dom gäller ett svenskt bolag som under 2012 hade en filial i Belgien. Bolaget betalade belgisk skatt på inkomsten hänförlig till filialen och inkomsten togs också upp till beskattning hos bolaget. Den belgiska skatten översteg det beräknade spärrbeloppet för 2012 och kunde därför inte avräknas fullt ut. Bolaget begärde senare, för beskattningsåret 2017 (avräkningsåret), att viss del av carry forward-beloppet skulle räknas av från den svenska skatten. För avräkningsåret hade bolaget utländska ränteinkomster men dessa hade inte beskattats utomlands.

Skatteverket nekade bolaget avräkning för carry forward. Som skäl angavs att för att få avräkning måste det finnas utländska inkomster som har beskattats utomlands och tagits upp till beskattning i Sverige det år avräkning begärs. Enligt Skatteverket var det inte möjligt att få avräkning för carry forward från tidigare år eftersom de enda utländska inkomster som bolaget haft under avräkningsåret inte har beskattats utomlands.

Bolaget överklagade Skatteverkets beslut. Såväl förvaltningsrätten som kammarrätten ansåg att bolaget hade rätt till avräkning. Skatteverket överklagade till HFD.

HFD delar inte heller Skatteverkets uppfattning. HFD konstaterar att Skatteverkets synsätt saknar stöd i lagens ordalydelse. Av lagtexten går inte att utläsa något krav på att det måste finnas andra intäkter som har beskattats utomlands det år den skattskyldige begär avräkning för carry forward, dvs. avräkningsåret. För HFD framstår det som en naturlig följd att genom möjligheten till avräkning för carry forward kan avräkning komma att medges även när det inte sker någon beskattning i utlandet under själva avräkningsåret. Det väsentliga är i stället att carry forward-beloppet ryms inom det spärrbelopp som beräknas för avräkningsåret.

HFD ansåg därför att bolaget hade rätt till avräkning för carry forward som ryms inom spärrbeloppet för avräkningsåret.

Kommentar

Skatteverkets synsätt har fram tills nu inneburit att svenska bolag har nekats avräkning för carry forward från tidigare beskattningsår om det inte har funnits utländska inkomster som har beskattats i utlandet det år avräkningen begärs. Detta synsätt går stick i stäv med en sedan länge etablerad uppfattning av regelverkets innehåll och saknar dessutom helt stöd i lagens ordalydelse. HFD:s dom var därför synnerligen väntad och välkommen.

Skatteverket har även meddelat att Skatteverkets ställningstagande ”Avräkning utländsk skatt – vilka utländska inkomster krävs för att carry forward-belopp ska få avräknas? (2017-01-23, dnr 131 31646-17/111) är överspelat och inte längre ska tillämpas.  

Om ni har frågor kring detta, eller vill undersöka möjligheterna till omprövning av tidigare beskattningsår och avräkning för carry forward, är ni varmt välkomna att kontakta oss på Skeppsbron Skatt.