Ny socialförsäkringskonvention mellan Sverige och Japan

Vad är en socialförsäkringskonvention?
Sverige har tecknat socialförsäkringskonventioner med en mängd stater för att säkra den sociala tryggheten för personer som arbetar i en eller flera andra länder, än den där de är bosatta. Inom EU har vi en gemensam förordning (EU 883/2004). Härutöver har Sverige tecknat konventioner med länder utanför EU, s k ”konventionsländer”.

När träder konventionen med Japan ikraft?
Mellan 2008 och 2019 förhandlades en socialförsäkringskonvention fram mellan Sverige och Japan, vilken skrevs under av båda länder den 11 april 2019 i Stockholm.

Regeringen har den 1 juni 2021 överlämnat en proposition med anledning av konventionen, som därför kan godkännas av Riksdagen och därmed även gälla som svensk intern lag.

Konventionen kommer att börja tillämpas tre månader efter meddelande att konventionen godtagits av respektive lands parlament.

Vad reglerar konventionen med Japan?
Liksom de senast ikraftträdda socialförsäkringskonventionerna är konventionen mellan Sverige och Japan begränsad till pensionsdelarna av socialförsäkringen. I övriga delar av socialförsäkringen (t ex sjuk- och föräldrapenning och barnbidrag) tillämpas intern rätt i respektive land.

Konventionen samordnar de svenska och japanska pensionssystemen, på så sätt att en person kan lägga samman kvalifikationstid som tjänats in i båda länderna. Denna rätt till sammanläggning omfattar för Sveriges del att arbetstid i Japan kan beaktas vid bedömning av rätt till tilläggspension, rätten till pensionsrätter beräknad på år med små barn, plikttjänstgöring och studier, svensk sjuk- och aktivitetsersättning. Det sistnämnda innebär att en person, som vid tillfälle för ett försäkringsfall omfattades av Japans socialförsäkring, kan ha rätt till svensk sjuk- och aktivitetsersättning.

Bestämmelserna kan tillämpas på motsatt sätt, varvid japansk ålderspension exempelvis kan erhållas.

Vad innebär detta i praktiken?
Vidare hjälper avtalet japanska och svenska företag med verksamhet i det andra landet, eftersom avtalet innehåller bestämmelser som medför att sociala avgifter, så som arbetsgivaravgifter, i de delar avtalet täcker, inte behöver erläggas i mer än en stat. Detta innebär i praktiken att reducerade avgifter erläggs i bägge länder. Innan avtalet finns på plats finns det nämligen risk att dubbla sociala avgifter behövde erläggas.

Avtalet medför även att personer som är utsända mellan staterna, samt deras familjemedlemmar, kan kvarstå i hemlandets socialförsäkring i upp till fem år, i de delar som avtalet omfattar (förutsatt att de inte arbetar i vistelselandet). Generell möjlighet till förlängning saknas men kan medges i särskilda fall.

Japan är Sveriges andra största handelspartner i Asien, och under senare år är det tydligt att banden mellan svenskt och japanskt näringsliv blivit allt starkare. Avtalet är därför högst positivt både för individer och företag som verkar i någon av staterna.

Är du i behov av rådgivning, eller vill du veta mer kring individers gränsöverskridande arbete mellan Sverige och Japan? Tveka då inte att höra av dig till någon i Skeppsbron Skatts GMS-grupp.

Anders Lagerholm
Global Mobility Services
Felix Schöttle
Global Mobility Services