Regeringen överlämnade den 23 mars 2021 två propositioner, i vilka det förslås att Sveriges skatteavtal med Portugal, respektive Grekland, sägs upp.
Bakgrunden, är enligt regeringen, att skatteavtalen möjliggjort skatteplanering på så sätt att vissa inkomster (framför allt tjänstepension enligt regeringen) beskattats väldigt lågt eller inte alls i Sverige.
Portugal införde 2009 en särskild skattregim (”NHR”) för inflyttade personer som ej tidigare varit bosatta i landet under de senaste fem kalenderåren. NHR-status gäller i tio år. Fram till och den 31 mars 2020, beskattades inte svensk tjänstepension alls i Portugal. Därefter beskattas tjänstepension från Sverige med 10 % skatt i Portugal. Personer som erhållit NHR-status innan 31 mars 2020 kan dock välja att inte beskattas alls i Portugal på tjänstepension från Sverige.
Det svensk-portugisiska skatteavtalet får därför effekten att svensk tjänstepension beskattas med 10 %, eller i vissa fall inte beskattas överhuvudtaget, om mottagaren har NHR-status i Portugal.
2019 kom Sverige och Portugal överens om att göra ändringar i skatteavtalet, bl a avseende tjänstepension. Ändringarna kan dock inte träda i kraft förrän Portugals parlament har ratificerat dem. Eftersom Portugal ännu inte, trots påtryckningar från Sverige, ratificerat ändringarna vill Sverige nu säga upp hela skatteavtalet.
2020 införde även Grekland en särskild skatteregim för inflyttade personer, s k FP-status. FP status gäller i 15 år och innebär bl a att utländska inkomster i form av t ex pensioner, utdelningar och kapitalvinster beskattas med fast skattesats om 7 % skatt.
Effekten av det svensk-grekiska skatteavtalet blir att tjänstepension, utdelningar och kapitalvinster från Sverige endast beskattas med 7 % skatt.
Konsekvenser av en uppsägning
Om Sverige säger upp nu gällande skatteavtal kommer svensk intern rätt att bli tillämplig avseende svenska inkomster för individer bosatta i Portugal eller Grekland.
För fysiska personer innebär en uppsägning av avtalen att svenska inkomster kommer att beskattas i Sverige, t ex kommer tjänstepension att beskattas med 25 % SINK-skatt (för begränsat skattskyldiga), utdelning från svenska bolag beskattas med 30 % kupongskatt och kapitalvinster beskattas med 30 % inkomstskatt (för vissa typer av tillgångar kan andra skattesatser vara tillämpliga).
Uppsägning av avtalen kan även leda till långtgående konsekvenser för grekiska och portugisiska bolag. Bland annat kommer skatteavtalens regler i förhållande till fast driftställe inte längre kunna tillämpas. Detta medför i förhållande till exempelvis byggbolag, att fast driftställe kan uppstå tidigare eftersom den så kallade ”byggregeln” inte har någon explicit tidsbegränsning i svensk intern rätt (jämfört med tolv månader enl. skatteavtalet med Grekland, och 6 månader under en tolvmånadersperiod enl. skatteavtalet med Portugal).
Svenska bolag som bedriver verksamhet i Portugal eller Grekland omfattas av grekisk/portugisisk rätt avseende eventuellt fast driftställe där.
Därutöver kan uppsägande av avtalen leda till högre beskattning på utdelning, ränta och royalty, eftersom avtalens begränsningar för uttag av skatt i källstaten inte längre blir gällande. Dock gäller fortfarande EU-regler, t ex moderdotterbolags-direktivet och ränte/royalty-direktivet.
Avslutande slutsatser
Vid ett avtalslöst tillstånd mellan Sverige och Portugal/Grekland, är risken betydande att fysiska personer, och eventuellt bolag drabbas av en högre beskattning, samt en mer omfattande administrationsbörda. Det står även klart att förutsebarheten för en skattskyldig kommer minska.
Risken finns att personer som väljer att bosätta sig i Portugal/Grekland till följd av ett avtalslöst tillstånd sammantaget kommer beskattas högre jämfört med om de bosatt sig i Sverige, eftersom dessa stater till skillnad mot Sverige har valt att finansiera det offentliga med bland annat arvs- och gåvoskatt.
Sverige har ett förhållandevist rikt nätverk av skatteavtal, vilket tjänat som en förebild för övriga länder inom OECD-samarbetet. Att Sverige nu väljer att säga upp avtal som utformats utifrån det standardiserade så kallade modellavtalet från OECD, kan uppfattas som aningen aggressivt. Att notera är även att förhandlingar om ett helt nytt skatteavtal kan dra ut på tiden. Ett avtalslöst tillstånd kan således fortgå under en längre period.
Vi på Skeppsbrons Skatt övervakar noggrant utvecklingen av händelseförloppet och bistår gärna med rådgivning kring din egen eller ditt företags skattemässiga situation med anledning av den aviserade uppsägningen. Skeppsbron Skatt är en del av det internationella nätverket Taxand, vilket gör att vi erbjuder kvalificerad skatterådgivning i samarbete med våra partners i Portugal och Grekland, samt en mängd fler länder världen över.
