Brexit – effekter för fysiska personer, bolag och på indirekta skatter

Det har säkerligen inte gått någon obemärkt förbi att Storbritannien vid årsskiftet 2020–2021 lämnar EU. Vi reder ut vilka effekter Brexit kan få för bolag och fysiska personer samt på området för indirekta skatter.

 

Fysiska personer


Beskattning

Oavsett hård eller mjuk Brexit den 31 december 2020 sker inga större förändringar avseende inkomstbeskattning för privatpersoner. Det svensk-brittiska skatteavtalet tillämpas på samma sätt som tidigare.

Socialförsäkring

För personer som omfattas av ett A1-intyg per den 31 december 2020 fortsätter detta att vara giltigt så länge de underliggande omständigheterna är desamma. Rätten till socialförmåner kvarstår oförändrade under samma period.

För utsändningar som startar efter den 31 december 2020 gäller intern svensk rätt, d.v.s. personer som är utsända till Sverige för en period ej överstigande ett år inträder inte i svensk socialförsäkring. Likaså kvarstår personer som sänds ut från Sverige under maximalt ett år i svensk socialförsäkring under utsändningsperioden.
Det är i dagsläget oklart ifall den äldre svensk-brittiska socialförsäkringskonventionen kommer att vara tillämplig från den 1 januari 2021.

Migration

Brittiska medborgare som avser vistas i Sverige mer än tre månader måste ansöka om uppehållsstatus hos Migrationsverket. Vid vistelse i Sverige överstigande tre månader måste individen kunna styrka att han/hon har möjlighet att försörja sig och familjen samt ha en heltäckande sjukvårdsförsäkring. Närmare bestämmelser om process samt ansökningstid för uppehållsstatus kommer att meddelas av Regeringen.

 

Bolag


I dagsläget finns det en stor osäkerhet kring frågan om hur Storbritannien kommer att ställa sig till EU-rättskällor på det bolagsskatterättsliga området. Vid en hård Brexit kommer Storbritannien inte längre behöva uppfylla de krav som EUs rättskällor ställer. Som utgångspunkt kommer det därför inte heller finnas en skyldighet för övriga EU-länder att ge motsvarande skattelättnader gentemot bolag i Storbritannien.

Det är därför inte givet att Storbritannien – efter Brexit – kommer att medge samma skattelättnader som moder- och dotterbolagsdirektivet, fusionsdirektivet och royalty- och räntedirektivet gör. I nuläget finns dock inga indikationer på hur eller ens om den brittiska regeringen avser att ändra den inhemska skattelagstiftningen med anledning av Brexit.

Det är främst koncernföretag inom EU som ges lättnader vad avser källskatt genom EU-direktiven på utdelning, kapitalvinst vid avyttring av andelar samt ränte/respektive royaltybetalningar. I en situation då EU-direktiven inte längre är tillämpliga mot Storbritannien blir det istället avgörande att tillämpa skatteavtalet mellan Storbritannien och det aktuella landet för att se om motsvarande skattelättnad går att uppnå.

För de koncerner med verksamhet i Storbritannien bör en avstämning göras av om det riskerar att uppkomma tillkommande kostnader i form av källskatt med anledning av betalningar av bl.a. ränta, royalty och utdelning till eller från Storbritannien.  

 

Moms


Med reservation för att de pågående förhandlingarna mellan EU och UK skulle resultera i t.ex. en förlängd övergångsperiod kommer vad gäller indirekta skatter och moms UK att från och med den 1 januari 2021 anses vara vilket tredje land som helst. Dock med undantag för Nordirland som även fortsättningsvis vad gäller varuhandel kommer att anses vara ett EU-land.

De främsta förändringarna vad gäller handel med tjänster är:

  • Försäljning B2B av tjänster mellan företag kommer att vara export och ska inte längre redovisas i en periodisk sammanställning. UK VAT-nummer kommer inte längre kunna kontrolleras i VIES.
  • Försäljning B2C av elektroniska tjänster, telekommunikationstjänster eller sändningstjänster till UK kommer inte längre att kunna redovisas genom MOSS.
  • Det kommer inte heller längre vara möjligt att tillämpa reglerna om vinstmarginalbeskattning (resetjänster, vissa begagnade varor).

 

De främsta förändringarna vad gäller handel med varor är:

  • Huvudregeln vid försäljning av varor B2B till UK kommer att vara export av varor och ska därför inte längre redovisas i en periodisk sammanställning. UK VAT-nummer kommer inte längre kunna kontrolleras i VIES.
  • Reglerna om distanshandel kommer inte längre att kunna tillämpas mot bakgrund av att även försäljningar av varor till privatpersoner i UK kommer att ses som export.
  • Inköp av varor från UK kommer att vara import, oavsett om det är en privatperson eller ett företag som köper varorna.
  • Möjligheten till trepartshandel med bolag i UK och med UK VAT nr involverade upphör.

 

Tull


Vad gäller tull kommer företag som bedriver handel med UK att behöva tulldeklarera varor, d.v.s. lämna import- och exportdeklarationer. Tullavgift kan också komma att påföras på import av många varor från UK till Sverige och vice versa (förutsatt att inte EU och UK når ett frihandelsavtal med tullnedsättning eller tullbefrielse som följd). Till skillnad från moms som kan återfås av många företag kan tull inte återfås och kommer att utgöra en extra importkostnad. Nedan följer några punkter om vad som särskilt kan behöva beaktas:

  • För att ett företag ska få handla med länder utanför EU måste det ha ett så kallat EORI-nummer (ansökan görs kostnadsfritt hos Tullverket). Observeras ska också att koncerner som är etablerade både i UK och Sverige och som har varor som transporteras mellan länderna behöver ha både ett EU EORI-nummer och ett motsvarande UK EORI-nummer.
  • Företag bör säkerställa att alla nödvändiga tulltillstånd finns på plats. För en smidig importverksamhet behövs normalt till exempel tillstånd till betalningsanstånd (d.v.s. möjligheten till att betala tull i efterhand) och tillstånd till samlad garanti. Företag i UK som inte är etablerade inom EU kan behöva anlita ombud för att kunna hantera importer till EU.
  • För att undvika att belastas med tull och importmoms bör företag också undersöka möjligheten till att utnyttja vissa tullförfaranden som innebär att skyldigheten för tull på varor som förs in i Sverige från UK och vice versa kan skjutas upp eller bortfalla.

 

Punktskatt


Att UK lämnar EU innebär att UK inte längre kommer att ingå i EU:s punktskatteområde. Brexit får betydelse för både de harmoniserade punktskatterna (energi, alkohol, tobak) och för de nationella.

  • Varor som ingår i det harmoniserade punktskattesystemet kan inte längre flyttas till och från UK under skatteuppskov (med undantag för varor som flyttas till Nordirland).
  • Reglerna för distanshandel med punktskattepliktiga varor kan inte längre tillämpas i förhållande till UK.
  • När punktskattepliktiga varor anländer till Sverige från UK ska som utgångspunkt punktskatt betalas i samband med importen. Skatteplikten kan dock skjutas upp eller bortfalla genom tillämpning av särskilda förfaranden.

 

På Skeppsbron Skatt följer vi utvecklingen i Storbritannien och kommer uppdatera er löpande.