Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) har i en dom från den 11 februari 2020 (mål nr 3725–3727–18) förtydligat att en utländsk fonds juridiska form saknar relevans vid bedömningen av om en jämförbar situation föreligger mellan svenska och utländska investeringsfonder vid uttag av kupongskatt. HFD:s dom går emot ett ställningstagande från Skatteverket och bör få stor betydelse för utländska fonder som mottagit utdelning från svenska bolag.
Bakgrund
Kupongskatt tas ut på utdelning från svenska bolag till utländska aktieägare genom att utdelande bolag innehåller del av utdelningen.
Målet i HFD avsåg återbetalning av kupongskatt avseende åren 2006 till 2008 till en amerikansk investeringsfond som utgjorde en juridisk person. Fonden menade i sitt överklagande att skatteuttaget innebar en särbehandling av utländska investeringsfonder i strid med den EU-rättsliga fria rörligheten för kapital. Svenska investeringsfonder var under aktuella år skattskyldiga för sina inkomster men kunde göra avdrag för utdelningar som lämnades till fondernas andelsägare, vilket innebar att mottagen utdelning i praktiken inte beskattades (nuvarande lagstiftning innebär att svenska fonder inte är skattskyldiga alls). Den amerikanska fonden menade att de svenska reglerna innebar en otillåten särbehandling eftersom utländska investeringsfonder var skattskyldiga för kupongskatt på erhållen utdelning medan svenska fonder i praktiken inte beskattades på erhållen utdelning.
För att otillåten särbehandling av ett utländskt skattesubjekt ska föreligga enligt EU-rätten krävs bl.a. att det utländska subjektet befinner sig i en jämförbar situation med ett motsvarande svenskt subjekt. Enligt svensk lagstiftning är svenska investeringsfonder inte juridiska personer utan avtalsrättsliga konstruktioner. I den till HFD överklagade domen hade kammarrätten bedömt att utländska fonder som utgör juridiska personer inte befinner sig i en jämförbar situation med svenska investeringsfonder vad gäller uttag av kupongskatt, vilket även Skatteverket uttryckt i ett rättsligt ställningstagande. Motiveringen var att svenska fonder aldrig kan utgöra juridiska personer.
HFD:s dom
I sin dom konstaterar HFD att en jämförbar situation ska bedömas utifrån de relevanta kriterier i den inhemska lagstiftningen som åtskiljer inhemska och utländska rättssubjekt. I det aktuella fallet har kupongskatt tagits ut eftersom den amerikanska fonden är en utländsk juridisk person. Det finns därmed två kriterier som medför åtskillnad mellan utländska och svenska fonder: dels vilken nationalitet fonden har, dels huruvida den har juridisk personlighet.
Frågan är om den amerikanska fondens juridiska personlighet i sig medför att den inte är i en jämförbar situation som en svensk fond. Enligt HFD innebär EU-domstolens praxis att juridisk personlighet kan vara ett relevant åtskillnadskriterium mellan inhemska och utländska subjekt, om detta kriterium är relevant med hänsyn till lagstiftningens syfte och utformning. Därvid konstaterar HFD att de gynnsamma skattereglerna för svenska fonder motiverats av syftet att undvika kedjebeskattning av finansiella mellanled, oaktat vilken juridisk form dessa har. Med anledning av detta anser HFD att det faktum att en utländsk fond är en juridisk person saknar relevans vid bedömningen av om fonden befinner sig i sig i en jämförbar situation med en svensk fond.
Således innebär det faktum att en utländsk fond utgör en juridisk person inte i sig ett hinder mot att fonden befinner sig i en jämförbar situation med en svensk fond. HFD återförvisade slutligen målet till kammarrätten för att avgöra om den utländska fonden, med beaktande av övriga omständigheter, befinner sig i en jämförbar situation med en svensk fond och om denna särbehandling i sådant fall kan rättfärdigas.
Kommentar
HFD:s dom visar att Skatteverkets uppfattning av den juridiska formens betydelse vid en jämförbarhetsbedömning gällande uttag av kupongskatt är felaktig. Det är därmed troligt att Skatteverket kommer att ändra sitt ställningstagande med anledning av HFD:s dom.
HFD:s avgörande innebär emellertid inte att amerikanska fonder nödvändigtvis befinner sig i en jämförbar situation med svenska fonder eller att en otillåten särbehandling föreligger, eftersom HFD:s prövning var begränsad till frågan om vad den juridiska personligheten har för betydelse. I tidigare praxis har kammarrätterna emellertid ansett att amerikanska fonder kan vara jämförbara med svenska fonder.
Domen från HFD kommer att få stor betydelse vid bedömning av om innehållen kupongskatt ska återbetalas till amerikanska fonder. Skeppsbron Skatt kommer att bevaka utvecklingen i kammarrätten.
