Denna artikel är skriven av Linnea Bolter och publicerad i DI tisdagen den 7 december 2021, 12:04

Pernilla van der Capellen, skattejurist på Skeppsbron Skatt berättar om vilka skatteregler som gäller vid distansjobb utomlands

De nya distansvillkoren kommer med ett smörgåsbord av möjligheter. Flera länder lockar med attraktiva visum för den som vill ta med sig jobbet till tropikerna. Svenska arbetsgivare riskerar dock en rejäl skattenit, enligt skattejuristen som höjer ett varnande finger åt superflexibla villkor.

• ”Distansarbete utomlands för med sig oerhörda skatterisker”, säger experten Pernilla van der Capellen.

Nyligen publicerade Di en kartläggning av det globala visumutbudet för distansarbetare, där länder tävlar om att locka till sig anställda med flexibla arbetsvillkor.

• Framför allt är det önationerna i Karibien som håller i trenden, men även andra tursistdestinationer gör sig tillgängliga för längre vistelser genom nya visumupplägg. 

• En gemensam nämnare för visumen är att den som tillfälligt bosätter sig i något av länderna inte träffas av inkomstskatt. Utgångspunkten är att man enbart beskattas i det land, där man har sin arbetsgivare.

• Men medan anställda har sitt skattemässiga ansvar på det torra, är läget desto mer riskfyllt för arbetsgivare. Pernilla van der Capellen, skattejurist vid Skeppsbron Skatt, pekar ut en rad fällor som lurar bakom de nya distansmöjligheterna.  

• Om en medarbetare jobbar från Barbados till exempel – vars distansvisum ger möjlighet att stanna i tolv månader – kan den svenska arbetsgivaren bli skyldig att betala bolagsskatt i landet. 

• ”Distansarbete utomlands för med sig oerhörda skatterisker. Efter sex månader kan företag få ett fast driftställe, vilket innebär att det ska registreras för bolagsskatt”, säger Pernilla van der Capellen.

Vidare pekar hon på att det vanligtvis är den sammantagna arbetstiden i ett land som avgör om det blir ett ”fast driftsställe” – inte hur lång tid varje enskild medarbetare spenderar i landet. 

”Typen av arbete som utförs påverkar. En person i ledande befattning som undertecknar avtal är en stor risk, medan anställda som hanterar backoffice-funktioner vanligtvis är en mindre risk.”

För att inte riskera en skattesmäll inför en nu rad större företag ett tak på 14 dagar om året vid distansarbete utomlands, fortsätter hon. 

”Det är en trend vi ser bland många bolag. Jag tycker att det är klokt att sätta en maxgräns på två veckor. Då är man både ansvarsfull och flexibel som arbetsgivare.”

När det gäller vilka länder som företag ger grönt ljust till, är EU och de stater som erbjuder nomadvisum de säkraste korten så länge det rör sig om kortare perioder, konstaterar Pernilla van der Capellen. 

”Om jag var arbetsgivare skulle jag se upp med Asien, där många länder är stenhårda med arbetstillstånd från dag ett. Vissa har även ett ’whistle blower-system’ som ger medborgare tipsbonus om de anmäler någon som saknar arbetstillstånd.” 

Vid krav på arbetstillstånd måste företaget ofta registrera ett lokalt bolag, vilket i sin tur medför en mängd skyldigheten i skatt- och avgiftshänseende. Parallellt fortsätter bolaget att beskattas för motsvarande avgifter i Sverige. Dessutom träffas den anställde av inkomstskatt i två länder.  

”Dubbla kostnader kan ofta undvikas, men kräver planering och rätt kompetens. En cashflow-problematik är inte ovanlig för bolag som inte tagit reda på vad som gäller”, säger Camilla van der Capellen. 

Som anställd gäller det att undersöka vilka förmåner man kan förlora, till exempel föräldrapenning, sjukpenning och högkostnadsskydd, betonar hon. 

”Risken är annars att man blir återbetalningsskyldig av förmåner som man inte har rätt till utomlands. Det är också viktigt att täcka upp med privata försäkringar, där de svenska villkoren inte gäller.”

Har ni frågor kring vad som gäller vid utlands/distansarbete, tveka inte att kontakta oss!