Avgörande avseende justering och jämkning av anskaffningsvärden på byggnad som ska rivas

I en nyligen avgjord dom från Kammarrätten i Stockholm (mål nr 2300-2302-16) prövades tillämpningen av justeringsregeln och jämkningsregeln i 19 kap. 12 och 14a §§ IL på bebyggd tomträtt och fastighet. Bolaget hade förvärvat tomträtterna och fastigheterna koncerninternt. Byggnaderna på fastigheterna hade därefter rivits. Skatteverket yrkade i första hand att anskaffningsvärdena skulle justeras eftersom det stod klart vid förvärvet av fastigheterna att byggnaderna skulle rivas och att byggnadernas taxeringsvärde därmed inte kunde ligga till grund för fördelning av anskaffningsvärdet. Bolaget hade genom dom från HFD (HFD 2011 ref. 72) fått rätt till värdeminskningsavdrag och utrangeringsavdrag för byggnaderna. I 2011 års mål prövades dock inte vad anskaffningsvärdena på byggnaderna uppgick till.

Skatteverket yrkade i andra hand att anskaffningsvärdena skulle jämkas eftersom det uppkommit en obehörig skatteförmån då säljaren av fastigheterna (Stockholms Stad) inte beskattades för kapitalvinsten vid avyttringen av fastigheterna. Enligt bolaget hade fastigheterna förvärvats till marknadsvärde.

Kammarrätten konstaterar att justeringsregeln i 19 kap. 12 § IL inte är tillämplig vid beräkning av anskaffningsvärden för tomträtter, för vilka anskaffningsvärdet i sin helhet får allokeras till byggnad. Vidare tar justeringsregeln sikte på förändringar i värderelationerna mellan byggnad och mark mellan tidpunkten för taxeringen (2007) och försäljningen (2008) av fastigheten. Kammarrätten konstaterar att det beslut som erfordrats för att kunna verkställa Bolagets rivnings- och utvecklingsplaner fattats först efter förvärvet (2009) varefter byggnaderna rivits.

Kammarrätten konstaterar att det är Skatteverket som gör gällande att proportionering utifrån taxeringsvärdena ska frångås varigenom det är Skatteverket som ska visa att det skett en värdeförskjutning mellan mark och byggnad. Domstolens bedömning är att det står relativt klart att syftet med förvärvet var att byggnaderna på fastigheterna skulle rivas. Domstolen konstaterar dock att Skatteverket inte kommit in med någon närmare utredning kring värdeförhållandena och inte heller några andra faktiska omständigheter har åberopats till stöd för annan fördelning. Domstolens bedömning är att Skatteverket inte uppfyllt bevisbördan för att fördelning ska ske utifrån annan grund än taxeringsvärdena.

Kammarrätten anför vidare med stöd av praxis (RÅ 1998 not 234 samt RÅ 2008 ref 8) att tillämpligheten av jämkningsregeln för anskaffningsvärden (19 kap. 14 a § IL) begränsas till transaktioner av missbrukskaraktär samt att transaktioner till ett pris som inte överstiger marknadsvärdet inte kan anses som sådana transaktioner.

Vår kommentar
Efter 2011 års förhandsbesked har Skatteverket (se ställningstagande dnr 131 629054-12/111) uttalat att värdet på en byggnad som ska rivas ska värderas till den nettoavkastning fastigheten ger den nye ägaren under dennes innehavstid. Genom denna fördelningsmetod kommer värdet på en bebyggd fastighet som förvärvas med avsikt att rivas i huvudsak fördelas till mark. Efter 2011 års dom och Skatteverkets ställningstagande har det funnits en betydande oklarhet avseende hur värdet på en byggnad som förvärvas med avsikt att rivas ska beräknas. Kammarrätten är tydlig med att bevisbördan ligger på Skatteverket och att den schablon som Skatteverket ger uttryck för i sitt ställningstagande inte utan ytterligare bevisning godtas. Mot bakgrund av domen kan det finnas anledning att se över fördelningen av anskaffningsvärdet då bebyggd fastighet förvärvats med avsikt att riva befintlig byggnad.

Vid frågor kontakta:
Richard Hedin Thyr, mobil 073-6409161, Richard.Hedin.Thyr@Skeppsbronskatt.se
Mikael Löwhagen, mobil 073-6409145, Mikael.Lowhagen@Skeppsbronskatt.se
Henrik Kaarme, mobil 073-6409163, Henrik.Kaarme@Skeppsbronskatt.se
Debora Eriksson, mobil 073-6409166, Debora.Eriksson@Skeppsbronskatt.se
Malin Wyrén Strömqvist, mobil 073-6409169, Malin.W.Stromqvist@Skeppsbronskatt.se