Moms  
/ 2018-07-06 12:05:46
VAT Reporting Tool (VRT) – verktyget som förenklar moms-rapporteringsskyldigheten

Skeppsbron Skatt har utvecklat ett användarvänligt momsrapporteringsverktyg – VAT Reporting Tool (VRT) som effektiviserar och strukturerar inlämning av momsdeklarationer och periodiska sammanställningar för såväl svenska som utländska bolag med momsregistreringar och rapporteringsskyldighet i Sverige eller andra länder.
 
I det webbaserade verktyget, som inte kräver någon installation, samlas all information kopplad till respektive momsdeklaration/periodisk sammanställning på ett och samma ställe och det skickas ut automatiska påminnelser för att underlätta hanteringen och tillse att inlämningen sker i tid.
 
Då informationen finns tillgänglig för de som är behöriga att göra rapporteringen passar verktyget för shared service centers och andra som administrerar många momsregistreringar i Sverige eller utomlands. Även svenska bolag med momsregistreringar utomlands (med eller utan ombud) kan med fördel använda sig av verktyget.

Verktyget bidrar till bättre kontroll, kommunikation och arbetsflöden under hela processen, från förberedelse till slutlig inlämning. Det skapar också en bättre överskådlighet av fullbordade processer genom sin arkiveringsfunktion. Utnyttjandet av momsverktyget innebär även att bolaget inte blir lika ”sårbart” och beroende av enskilda personers närvaro.


FÖRDELAR MED VERKTYGET:

  • Användarvänligt
  • Effektiviserar och strukturerar inlämning av 
    momsdeklarationer och periodiska sammanställningar
  • Ingen installation krävs
  • All information samlas på ett och samma ställe
  • Automatiska påminnelser
  • Bättre kontroll, kommunikation och arbetsflöden
  • Bättre överskådlighet av fullbordade processer
  • Flexibelt system

    Produktblad Momsrapporteringsverktyg sv/eng
Inkomstskatt  
/ 2018-06-15 19:09:54
Lagrådsremiss om beskattning och betalning av skatt vid tillfälligt arbete i Sverige

I mitten av maj överlämnade regeringen en lagrådsremiss med förslag om att bl.a. införa ett s.k. ekonomiskt arbetsgivarbegrepp i svenskt rätt. Förslaget innebär i stora drag att:

  • Anställda som skattemässigt är bosatta utomlands och som, på uppdrag av en utländsk arbetsgivare, skickas för att tillfälligt arbeta i Sverige beskattas i Sverige om det anses vara frågan om uthyrning av arbetskraft. Detta även om tidsperioden understiger 183 dagar.
  • Avgörande för frågan om det är en uthyrning kommer att vara hur integrerad den anställde är i uppdragsgivarens verksamhet och om det är uppdragivaren – istället för den formella arbetsgivaren - som har den reella kontrollen och ledningen över den anställdes arbete i Sverige.
  • Den utländska arbetsgivaren blir till följd därav skyldig att:
    • registrera sig hos Skatteverket och
    • göra skatteavdrag om 30 % från lön som betalas ut för arbete i Sverige

Detta gäller även om den utländska arbetsgivaren saknar fast driftställe i Sverige.

  • Svenska företag som betalar ersättning för utfört arbete i Sverige till ett utländskt företag eller fysisk person, som inte är registrerad för F-skatt, blir skyldiga att göra skatteavdrag om 30 %.

De föreslagna reglerna träffar inte enbart personal vid utländska bemanningsföretag utan kan också bli aktuella för personal som sänds ut från ett utländskt koncernbolag för att arbeta i ett svenskt dotterbolags verksamhet. Vidare kommer reglerna att föranleda en osäkerhet för utländska underentreprenörer beträffande gränsdragningen mellan uthyrning och utförda tjänster.

De nya reglerna föreslås och tillämpas på lön för arbete som utförs efter den 31 december 2018 och ersättningen som betalas ut efter detta datum.

Inkomstskatt / Ägarledda företag / Tillväxtföretag  
/ 2018-06-13 10:39:02
Rapport: Konkurrenskraften i Sveriges ägarbeskattning

Skeppsbron Skatt har på uppdrag av Svenskt Näringsliv kartlagt ägarbeskattningen i Sverige och i 15 jämförelseländer. Kartläggningen omfattar de effektiva skattesatserna på utdelning och kapitalvinster, incitament och lättnadsregler kopplade till beskattning av utdelning och kapitalvinster samt en konkretisering av effekterna i två typsituationer. 

De länder som omfattas av kartläggningen är Belgien, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Irland, Italien, Kanada, Nederländerna, Norge, Polen, Spanien, Storbritannien, Tyskland och USA.

Slutsatsen är att Sverige tillämpar de högsta skattesatserna på utdelning och kapitalvinster. Den normala skattesatsen på kapitalinkomster i Sverige är 30,00 procent och en reducerad skattesats om 25,00 procent tillämpas på inkomster från onoterade aktier. Dessa skattesatser ligger högt i jämförelse med övriga granskade länder, särskilt vid lägre inkomster. Aktiva delägare i fåmansföretag beskattas med 20,00 procent för den del av inkomsten som ryms inom ett särskilt gränsbelopp, medan resterande inkomst beskattas progressivt med 29,98–54,98 procent. De skattesatser som tillämpas vid progressiv beskattning för aktiva ägare i fåmansföretag framstår som synnerligen höga i jämförelse. 

Inget annat jämförelseland tillämpar effektiva skattesatser på utdelning eller kapitalvinster som överstiger 50,00 procent. Vissa länder beskattar inte utdelning och kapitalvinster överhuvudtaget, eller beskattar endast inkomster som överstiger vissa nivåer.

Utöver skillnaden i skattesatserna förekommer omfattande undantag och lättnadsregler i några av jämförelseländerna, med effekten att relativt höga inkomster i vissa fall undantas från beskattning eller är föremål för låg beskattning.

Resultatet av kartläggningen har publicerats i en rapport som finns att ladda ner här: https://www.svensktnaringsliv.se/fragor/minska-skatt-pa-agande/agarskatterna-konkurrenskraften-och-valstandet-en-internationell_712403.html

Inkomstskatt  
/ 2018-06-07 12:27:37
Högsta förvaltningsdomstolen meddelar dom avseende carried interest

Högsta förvaltningsdomstolen har den 4 juni 2018 meddelat dom i ett av de s k carried interest-målen. Genom domen fastställde Högsta förvaltningsdomstolen att en person kan vara verksam i betydande omfattning i ett fåmansföretag (förvaltningsföretag) även när denne är anställd i ett annat företag (rådgivningsföretag) och inom ramen för denna anställning utför tjänster åt förvaltningsföretaget. I domen besvarade Högsta förvaltningsdomstolen endast denna begränsade rättsfråga. Domstolen tog inte ställning till den kanske mer intressanta frågan om den skattskyldige ifråga faktiskt hade varit verksam i betydande omfattning i förvaltningsföretaget och inte heller på vilket sätt den skattskyldige hade varit verksam. Beaktat kammarrättens domskäl hade en sådan bedömning varit värdefull för att klargöra rättsläget.

Inkomstskatt  
/ 2018-05-07 14:51:55
Förslag om förmånsbeskattning av privat hälso- och sjukvård

Riksdagen väntas den 16 maj 2018 besluta i enlighet med ett lagförslag om slopad skattefrihet för förmån av privat hälso- och sjukvård.

 

Lagförslaget innebär att hälso- och sjukvård som inte är offentligt finansierad – till exempel vård som tillhandahålls genom privata sjukvårdsförsäkringar – som en arbetsgivare bekostar för en anställd, blir en skattepliktig förmån för den anställde. Detsamma ska gälla förmån av vård och läkemedel utomlands.

Förmånen värderas till arbetsgivarens kostnad för förmånen – till exempel premie för sjukvårdsförsäkring – minskat med vad den anställde har utgett som ersättning för förmånen. Till den del en sjukvårdsförsäkring innehåller skattefria förmåner såsom rehabiliteringsinsatser, kan premien behöva proportioneras till en skattefri del och en skattepliktig del.

Någon förändring avseende den nu gällande skattefriheten för företagshälsovård är inte avsedd och förmån av vård och läkemedel när en anställd insjuknar under tjänstgöring utomlands kommer även fortsättningsvis att vara skattefri.

Arbetsgivaren medges avdrag för kostnaderna för privat hälso- och sjukvård för de anställda.

De nya reglerna föreslås träda i kraft 1 juli 2018 och gäller hälso- och sjukvårdsförmåner som tillhandahålls – det vill säga betalas av arbetsgivaren ­– från och med detta datum. För sjukvårdsförsäkringar innebär det att förmånen tillhandahålls i och med betalningen av försäkringspremien. Har hela försäkringspremien för året betalats under första halvan av 2018, blir inte någon del av premien skattepliktig för den anställde.

 

Vid frågor kontakta din rådgivare på Skeppsbron Skatt
 

 

 
/ 2018-04-11 10:38:55
Delvis nekat direktavdrag för utbyte av tvåglasfönster mot treglasfönster

I en nyligen meddelad dom från Kammarrätten i Göteborg nekades ett bolag delvis direktavdrag för reparations- och underhållskostnader (19 kap. 2 § IL) avseende utbyte av tvåglasfönster i trä mot aluminiumbeklädda treglasfönster i trä.

Kammarrätten instämde i förvaltningsrättens bedömning. Förvaltningsrätten anförde att kostnader för utbyte av fönster är att se som reparations- och underhållskostnader. Avdraget för denna typ av kostnad ska dock begränsas till en beräknad kostnad för fönster av ursprungligt eller därmed likvärdigt material med de fönster som byts ut. Domstolen ansåg att tvåglasfönster i trä inte kan likställas med aluminiumbeklädda treglasfönster i trä och eftersom bolaget enligt domstolen inte tillhandahållit någon konkret utredning om skillnaden i pris mellan de två fönstertyperna valde domstolen därför att gå på Skatteverkets linje och endast medge direktavdrag med 70 % av utgiften för utbytet av fönster. Överstigande utgift (30 %) fick skrivas av genom årliga värdeminskningsavdrag på byggnad.

Vi delar Kammarrätten och Skatteverkets bedömning men vill samtidigt påpeka att målets utgång var beroende av att domstolen ansåg att bolaget inte tillhandahållit tillräcklig bevisning.

Vid frågor kontakta:

Mikael Löwhagen,
mobil 073-640 91 45
Mikael.Lowhagen@skeppsbronskatt.se


Richard Hedin Thyr,
mobil 073-640 91 61
Richard.Hedin.Thyr@skeppsbronskatt.se


Henrik Kaarme,
mobil 073-640 91 63
Henrik.Kaarme@skeppsbronskatt.se


Debora Eriksson,
mobil 073-640 91 66
Debora.Eriksson@skeppsbronskatt.se

 
/ 2018-04-10 15:02:33
Lagrådsremissen för nya ränteavdragsbegränsningsregler har presenterats

Regeringen överlämnade igår en remiss till Lagrådet med förslag på begränsningsregler för ränteavdrag. Förslaget kan i stora drag sammanfattas enligt följande:

  • En generell begränsning av ränteavdrag (som omfattar både intern och extern ränta) införs, där avdragsutrymmet för negativt räntenetto begränsas till 30 procent av skattemässigt EBITDA
  • Vid beräkning av skattemässigt EBITDA beaktas tidigare års underskott med så stort belopp som svarar mot årets överskott, före justering för negativt räntenetto och avskrivningar
  • Utjämning av positivt och negativt räntenetto inom en koncern möjligt när koncernbidragsrätt finns
  • Negativt räntenetto som inte kunnat dras av ett visst år kan sparas och dras av ett senare år, om utrymme då finns. Detta gäller dock i maximalt sex år
  • Ränteavdrag upp till 5 000 000 kr per intressegemenskap får dras av utan begränsning
  • Reglerna om begränsning av ränteavdrag för vissa interna lån (de nuvarande s k ränteavdragsbegränsningsreglerna) förenklas. Såväl nuvarande tioprocentsregeln som den s k ventilen slopas. Enligt förslaget ska istället avdrag för ränta på skulder inte nekas när långivaren (i) hör hemma inom EES, (ii) i land med vilket Sverige har skatteavtal eller (iii) beskattas med minst 10 procent, utom när skuldförhållandet uppkommit uteslutande eller så gott som uteslutande för att uppnå en väsentlig skatteförmån
  • De tidigare föreslagna temporära begränsningarna för nyttjande av tidigare års underskott har tagits bort
  • Avdragsförbud för ränta på lån inom en intressegemenskap vid vissa gränsöverskridande situationer (hybridregler) införs

Några ytterligare förändringar:

  • Bolagsskatten sänks i ett första steg till 21,4 % (2019-2020) och därefter till 20,6 % (2021)
  • Ett nytt kapitel i inkomstskattelagen införs som reglerar beskattning av leasing
  • Ett primäravdrag införs för hyreshus innebärande att, utöver ordinarie avdrag för värdeminskning, 12 procent av utgifterna får dras av inom en sexårsperiod från det att hyreshuset färdigställs

Förslagen föreslås bli tillämpliga på beskattningsår som påbörjas efter den 31 december 2018.

Länk till Lagrådsremissen

Vid frågor gällande lagrådsremissen, kontakta din rådgivare på Skeppsbron Skatt.

Moms – varuhandel  
/ 2018-04-10 14:53:51
Unionsintern försäljning – hämtköp i två led = problem

EU-domstolen (EUD) har nyligen meddelat ytterligare en dom avseende behandlingen av gränsöverskridande kedjetransaktioner – mål C-628/16 Kreutzmeyr.

Förutsättningarna i målet var som följer: Ett tyskt bolag (säljaren) sålde varor belägna i Tyskland till ett österrikiskt bolag (köparen som åtog sig att hantera transporten av varorna ut ur Tyskland. Utan att informera säljaren sålde köparen, innan denne hämtat varorna hos säljaren, dessa vidare till ett tredje bolag som istället hämtade varorna och ombesörjde transporten ut ur Tyskland. Säljaren hanterade sin försäljning som en unionsintern leverans till köparen. Köparen i sin tur fakturerade det tredje bolaget med österrikisk moms som detta bolag drog av.

Frågan i målet gällde om det tredje bolaget hade rätt att dra av den moms som debiterats av köparen (dvs i den andra transaktionen i transaktionskedjan). Eftersom hanteringen i detta led hängde ihop av den hur den första transaktionen (mellan säljaren och köparen) hade hanterats behövde hela kedjetransaktionen bedömas för att utreda om den andra transaktionen hade hanterats korrekt.

Det följer av tydlig praxis att när två på varandra följande försäljningar av samma varor mellan beskattningsbara personer inom EU ger upphov till en enda gränsöverskridande transport, kan endast en av försäljningarna anses utgöra en EU-försäljning som kan ske utan moms. I det förevarande fallet hade köparen sålt varorna vidare till det tredje bolaget innan varorna lämnade Tyskland. Vidare hanterades transporten av det tredje bolaget. I sin bedömning uttalar EUD att i fall då äganderätten till varorna övergår till den tredje parten i kedjan innan varorna lämnar ursprungslandet kan den gränsöverskridande transporten inte hänföras till det första transaktionsledet (dvs i det här fallet försäljningen från säljaren till köparen) utan ska hänföras till den andra transaktionen (dvs den transaktion som i det här fallet ägde rum mellan köparen och det tredje bolaget). I detta avseende upprepar alltså EUD det principiella resonemang som tidigare anförts i mål C-386/16 Toridas, publicerat 2017.

Vår kommentar
Återigen ser vi exempel på vikten av att säljaren säkerställer köparens avsikt i samband med gränsöverskridande hämtköp. Detta då var och när köparen eventuellt vidareförsäljer varan kan påverka bedömningen av om säljarens försäljning kan undantas från moms eller inte. Att den första transaktionen i det aktuella målet felaktigt hanterades som en undantagen unionsintern försäljning föranledde felaktig hantering i hela transaktionskedjan.

Det första bolaget i en transaktionskedja måste således ha kontroll och dokumentation som visar vad som kommer att hända med varan för att kunna se till att försäljningarna behandlas på ett korrekt sätt. Samtliga företag som tillämpar hämtköp i samband med gränsöverskridande försäljningar bör förhålla sig till detta genom att tillse att ordentliga rutiner och avtal kopplade till denna typ av försäljningar finns på plats. Detta gäller inte minst när två av parterna tillhör samma koncern.

Vid frågor kontakta din rådgivare på Skeppsbron Skatt.

Moms – varuhandel  
/ 2018-04-10 14:52:27
Stora förändringar på momsområdet avseende internationell handel de närmaste åren

Just nu händer det mycket på momsområdet med avseende på internationell handel. Detta har sin grund i redan beslutade samt föreslagna EU-direktiv och förordningar gällande moms.

Den första delen avser redan beslutade regler för distanshandel av varor och tjänster till konsumenter där förändringarna genomförs i två steg, 2019 respektive 2021.

Den andra delen avser de första stegen i den successiva övergång till ”det definitiva momssystemet” där man har som mål att fr.o.m. 2019 införa begreppet ”certified taxable person” samt ett antal justeringar i nuvarande direktiv, ”quick fixes”, för att komma tillrätta med nu aktuella problem vid internationell varuhandel. Enligt underhandsinformation som vi har mottagit är det dock mindre sannolikt att detta kommer att vara på plats så tidigt som första januari 2019.

Nedan får ni en kort genomgång om vilka förändringar som kommer/planeras att genomföras under de närmsta åren.

Januari 2019 (redan beslutade regler)

  • Omsättningströskel på 10 000 EUR införs för hela EU

Vid tillhandahållande av elektroniska tjänster, telefonitjänster och TV-tjänster mot konsumenter ska i dagsläget all omsättning utomlands rapporteras för respektive land där köparna av tjänsterna är bosatta eller hemmahörande (genom Mini One Stop shop – MOSS). Här införs nu en gemensam omsättningströskel om 10 000 EUR för hela EU vilket innebär att säljaren inte behöver redovisa omsättning i andra länder innan han har nått upp till denna omsättningströskel för sin totala försäljning utanför det egna landet.

Faktureringsreglerna i säljarens land ska tillämpas vid fakturering av ovanstående tjänster.

Januari 2019 – förslag från kommissionen för att underlätta handeln mellan medlemsstater – OBS – tidpunkten för ikraftträdande fortfarande oviss

  • Möjlighet att bli ”certified taxable person” (CPT) införs

Företag kommer att kunna ansöka om att bli CPT-certifierade vilket innebär att företaget har status såsom en pålitlig beskattningsbar person. För CPT-certifiering krävs löpande skattebetalning, intern kontroll och bevis om solvens på liknande sätt som idag krävs för en AEO-certifiering på tullområdet. En CTP-certifiering innebär lättnader såväl för det certifierade företaget som för dess handelspartners vilket bl.a. framgår nedan. Längre fram kommer en CPT-certifiering vara en grundförutsättning för att företag överhuvudtaget ska få tillämpa omvänd skattskyldighet vid internationell handel. En CPT-certifiering kommer att vara giltig i alla medlemsländer. Informationen om vem som är CPT-certifierad ska kunna hämtas genom VIES-systemet.

  • Harmoniserade regler om call-off stock

Call-off stock är ett lagringsförfarande där säljaren levererar och lagerhåller varor avsedda för en viss köpare men där äganderättsövergången sker först när köparen väljer att plocka ut varan från lagret. Dessa lagringsförfaranden har historiskt bedömts olika från land till land men huvudprincipen är att säljaren i dessa situationer ska redovisa en unionsintern överföring av vara till köparens land och därefter en lokal försäljning i köparens land, vilket kräver momsregistrering för säljaren i det landet. De nya reglerna innebär att den som säljer varor till en känd köpare genom ett call-off stock-förfarande kan redovisa försäljningen som en unionsintern försäljning vid den tidpunkt då köparen tar ut varorna ur lagret. Detta innebär att ingen momsredovisning krävs i samband med att varorna transporteras till köparens land och säljaren behöver inte registrera sig i köparens land. En förutsättning för tillämpning av dessa regler enligt förslaget är att såväl säljare som köpare är CPT-registrerade.

  • Förenklingsregler avseende kedjetransaktioner

Kedjetransaktioner mellan fler än två parter men med endast en transport innebär enligt nuvarande regelsystem svårigheter när det gäller bedömningen till vilket avtalsled transporten ska knytas, i synnerhet när mellanmannen ansvarar för transporten. Här förslås nu en förenklingsregel som innebär att försäljningen till mellanmannen ska anses som en unionsintern försäljning i en sådan situation förutsatt att mellanmannen har åberopat ett VAT-nummer från annat land än säljarens land samt att mellanmannen uppger till vilket land varan transporteras. En förutsättning för tillämpning av denna regel är att såväl säljaren som mellanmannen är CTP-registrerade.

  • Krav på åberopande av VAT-nr vid unionsinternt förvärv

Som ett utfall av praxis från EU-domstolen föreligger i dagsläget inte något absolut krav på att en köpare verkligen är registrerad för moms i förvärvslandet. Detta har nog egentligen aldrig varit lagstiftarens avsikt och som ett svar på EU-domstolens praxis förtydligas nu i direktivet att en förutsättning för ett säljaren ska få tillämpa undantaget för unionsinterna försäljningar är att köparen är momsregistrerad i ett annat EU-land.

Januari 2021 (redan beslutade regler)

  • Mini One Stop Shop (MOSS) införs även för distanshandel med varor

Inom EU

Vid försäljning av varor på distans mot konsumenter inom EU sker idag beskattning i det land där kunden är bosatt så snart säljarna har överskridit den omsättningströskel som gäller för varje land (innan dess tröskeln har uppnåtts har säljarna möjlighet att debitera moms enligt sitt eget lands regler). Detta innebär att distanshandlare måste vara registrerade för moms i alla medlemsstater i vilka de har överskridit omsättningströskeln. Fr.o.m. 2021 kommer momsrapportering för samtliga EU-länder att kunna göras genom en deklaration i en enda medlemsstat (normalt det land där säljaren är etablerad). Detta innebär t.ex. att svenska distanssäljare av varor redovisar momsen för alla EU-länder genom en portal hos Skatteverket.

En ytterligare förändring fr.o.m. 2021 är att en omsättningströskel om 10 000 EUR för total omsättning utanför det egna landet börjar tillämpas även för varor, dvs. så snart en distanssäljare har nått upp i 10 000 EUR i omsättning utanför det egna landet måste han rapportera moms på all omsättning i respektive land där kunderna är bosatta.

Import från tredje land

En skyldighet införs för distanshandlare från tredje land att registrera sig i ett EU-land och att rapportera distanshandel mot konsumenter inom EU enligt MOSS såvitt avser försändelser med ett värde understigande 150 EUR. Detta innebär att beskattning sker i det land där kunden är bosatt. Samtidigt slopas undantaget vid import av varor för ringa värde vilket innebär att moms ska betalas från första kronan i alla medlemsländer.

Det införs samtidigt en skyldighet för dessa säljare från tredje land med vilket EU saknar avtal om ömsesidigt bistånd att anlita en förmedlare som är etablerad inom EU vilken ansvarar för att skyldigheterna avseende redovisning och inbetalning av skatt fullgörs.

2022 – “The Final VAT Regime”

Inget konkret förslag har ännu lämnats av kommissionen men enligt kommissionens action-plan kommer man under 2018 att lägga fram ett förslag med innebörden att huvudregeln kommer att vara att säljaren ska debitera moms vid handel inom EU, men att denna moms kommer att tillfalla det land där köparen är etablerad. Mellan företag som är CPT-registrerade kommer det dock även i fortsättningen att vara möjligt att tillämpa omvänd skattskyldighet. Preliminärt föreslås sådana regler vara i kraft fr.o.m. 2022.

Vill du veta mer om hur dessa regelförändringar kan påverka dig, kontakta någon av dina momskonsulter på Skeppsbron Skatt.

Fredrik Mattsson
Partner, Indirekt skatt