Den 27 augusti 2026 överlämnade regeringen propositionen Stadigvarande vistelse – en definition till riksdagen. Förslaget innebär att begreppet stadigvarande vistelse för första gången definieras direkt i inkomstskattelagen genom tydliga daggränser som räknas per kalenderår.
Bakgrund
Begreppet stadigvarande vistelse är centralt eftersom det, enligt 3 kap. 3 § inkomstskattelagen, är en av de tre självständiga grunderna vid sidan av bosättning och väsentlig anknytning för obegränsad skattskyldighet. Om en person anses stadigvarande vistas i Sverige blir personen som utgångspunkt skattskyldig här för sina samtliga inkomster, både från Sverige och från utlandet. Begreppet blir därför särskilt viktigt i bedömningar av personer som inte är bosatta i Sverige men som vistas här återkommande eller under längre perioder.
Vid tolkningen av om stadigvarande vistelse föreligger har man hittills fått utgå från praxis, eftersom någon uttrycklig definition inte har funnits i lagtexten. Bedömningen har då gjorts utifrån vistelsens längd, kontinuitet och omfattning, vilket har lett till svårigheter att förutse vad som gäller.
Förslaget
Regeringen föreslår att begreppet stadigvarande vistelse ska definieras direkt i inkomstskattelagen. En person ska anses stadigvarande vistas i Sverige om personen under ett kalenderår har fler än 160 vistelsedagar i Sverige, eller fler än 120 vistelsedagar om antalet sådana dagar även under det närmast föregående året översteg 120.
Som vistelsedagar räknas endast dagar då vistelsen är förenad med dygnsvila i Sverige. Det innebär bland annat att dagpendling från utlandet inte ska beaktas. Propositionen förtydligar även att både ankomst- och avresedagen normalt räknas som vistelsedagar om personen övernattar i Sverige.
En annan viktig nyhet är att reglerna inte enbart anger när en stadigvarande vistelse uppkommer, utan även under vilken period den ska anses föreligga. Om daggränserna uppfylls under ett kalenderår ska vistelsen som huvudregel anses stadigvarande från årets första vistelsedag till årets sista vistelsedag. Om förutsättningarna är uppfyllda under flera kalenderår i följd ska vistelsen anses vara stadigvarande från och med den första vistelsedagen det första av dessa kalenderår till och med den sista vistelsedagen det sista av dessa kalenderår.
Regeringen föreslår även att definitionen ska gälla vid tillämpning av samtliga bestämmelser i inkomstskattelagen där begreppet stadigvarande vistelse förekommer. Genom att införa tydliga daggränser vill regeringen göra reglerna mer förutsebara och enklare att tillämpa för personer som arbetar internationellt, bor utomlands eller regelbundet vistas i Sverige under delar av året.
Den nya definitionen föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.
Om du har frågor kring hur förslaget kan komma att påverka dig eller ditt företags anställda så är du mer än välkommen att kontakta oss på Skeppsbron Skatt. Vi har lång erfarenhet av att hjälpa både företag och privatpersoner i frågor om internationell beskattning och svensk skattskyldighet.