Från och med den 1 januari 2026 införlivas EU-direktivet DAC 8 i svensk rätt. Regelverket innebär att leverantörer av kryptotillgångstjänster, exempelvis kryptobörser, handelsplattformar och vissa plånbokstjänster, blir skyldiga att rapportera kundernas transaktioner och innehav av kryptotillgångar direkt till Skatteverket.
Uppgifterna kommer dessutom att omfattas av ett obligatoriskt automatiskt informationsutbyte mellan skattemyndigheter inom EU. Det innebär att nationella skattemyndigheter får tillgång till betydligt mer detaljerad och jämförbar information än tidigare.
Vad innebär DAC 8 i praktiken?
DAC 8 syftar till att skapa gemensamma EU-regler för rapportering av kryptotillgångar och att motverka skatteundandragande i en sektor som hittills varit relativt svår att kontrollera.
Rapporteringsskyldigheten omfattar bland annat uppgifter om:
- kundernas identitet
- innehav av kryptotillgångar
- försäljningar, byten och andra rapporteringspliktiga transaktioner
För Skatteverket innebär detta större möjlighet att jämföra rapporterade transaktioner med lämnade uppgifter i inkomstdeklarationen från den som handlar med kryptotillgångar via exempelvis internationella börser eller digitala plattformar.
Vanliga missuppfattningar och varför de nu blir problematiska
En vanlig missuppfattning är att endast försäljning av kryptovaluta mot fiatvaluta (till exempel SEK eller EUR) är skattepliktig. Så är inte fallet.
Enligt svensk skatterätt betraktas varje enskild transaktion som en skattemässig händelse. Det innebär bland annat att:
- byte mellan två kryptovalutor skattemässigt ses som en avyttring följt av ett nytt förvärv
- vinster som uppstår vid sådana byten är skattepliktiga
- varje transaktion ska kunna redovisas och beräknas korrekt
Med DAC 8 får Skatteverket helt nya möjligheter att:
- kartlägga handelsmönster, såväl historiska som pågående
- jämföra rapporterade uppgifter mot deklarerad inkomst
- identifiera avvikelser och utebliven rapportering
Skatterisker för kryptoinvesterare
Kryptohandel är fortfarande relativt nytt och beskattningen upplevs av många som komplex och svåröverskådlig. Detta har inneburit att många inte har redovisat sina kryptotransaktioner korrekt.
Med DAC 8 förändras detta i grunden. Transaktioner som tidigare inte har upptäckts av Skatteverket kan komma att granskas.
Underlåtenhet att redovisa skattepliktiga kryptotransaktioner kan, utöver efterbeskattning, leda till:
- skattetillägg, normalt upp till 40 % av den skatt som skulle ha betalats
- ränta och i vissa fall ytterligare kostnader
Därför är det viktigare än någonsin att säkerställa att tidigare kryptotransaktioner har hanterats korrekt.
Möjlighet till omprövning av tidigare lämnad information
Den som vet med sig att den har sålt, bytt eller på annat sätt handlat med kryptotillgångar utan att redovisa detta korrekt har möjlighet att rätta tidigare deklarationer och på så sätt undgå skattetillägg.
Normalt bör man överväga att begära omprövning av en felaktig beskattning upp till sex år bakåt i tiden. Under 2026 går det att rätta uppgifter i deklarationen för inkomstår 2020. Om den skatt som blivit fel är minst 10 prisbasbelopp kan det vara fråga om grovt skattebrott. Preskriptionstiden är 10 år och av den anledningen bör rättelse ske 10 år tillbaka i tiden.
Hur vi kan hjälpa
Skeppsbron Skatt bistår regelbundet klienter med bland annat:
- genomgång och analys av historiska kryptotransaktioner
- beräkning av skattepliktiga vinster och förluster
- upprättande av självrättelser och omprövningsansökningar
- dialog och ärendehantering gentemot Skatteverket och domstol
Med korrekt hantering i rätt tid går det ofta att minimera de ekonomiska konsekvenserna.
Har du frågor kring DAC 8, kryptobeskattning eller misstänker att tidigare deklarationer behöver ses över – tveka inte att kontakta oss. Vi hjälper dig att säkerställa korrekt hantering av dina investeringar.
