En genomgång av förslaget till enklare skatteregler för fåmansföretagare.
Kommittén om förenklad beskattning av ägare till fåmansföretag kom med sitt betänkande ”Förenkla och förbättra!” i juni 2024. Uppdraget var att komma med förslag på just förenklingar av de särskilda skattereglerna för aktieägare i fåmansföretag, de s.k. 3:12-reglerna.
Efter sedvanlig remissrunda och lagrådsremiss valde man att lägga lagförslaget i budgetpropositionen per den 22 september 2025.
Mycket talar nu för att de nya reglerna kommer att träda i kraft som planerat den 1 januari 2026.
Regeringen menar att förändringarna kommer att minska den administrativa regelbördan med mer än en tredjedel. Vidare gör Regeringen bedömningen att över 60 000 fåmansföretagare får sänkt skatt som en följd av de nya reglerna. Regeringens förhoppning är att regeländringarna ska öka företagens möjlighet att växa, anställa och attrahera kapital.
Som en bakgrund kan nämnas att det år 2023 fanns 450 000 direktägda fåmansföretag i Sverige innebärandes att 3:12-reglerna berör många företagare, tillika skattebetalare.
Det kan också noteras att Regeringen har valt att inte gå vidare med vissa av utredningens förslag, nämligen utökade krav på kontrolluppgifter, exkludering av syskon från närståendekretsen samt införandet av ett gemensamt takbelopp för tjänstebeskattning.
Förslaget i korthet
En gemensam beräkningsregel för gränsbeloppet
Dagens förenklingsregel och huvudregel tas bort och ersätts av en gemensam beräkningsregel med fyra komponenter:
1. Grundbeloppet
Varje delägare med kvalificerade andelar får tillgodoräkna sig ett grundbelopp motsvarande fyra inkomstbasbelopp (IBB). För inkomståret 2026 innebär det 322 400 kronor. Beloppet fördelas mellan de bolag där man har kvalificerade andelar, och det går inte att välja vilket bolag man vill använda grundbeloppet för.
2. Lönebaserat utrymme
Ett lönebaserat utrymme får fortsatt beräknas av personer som äger kvalificerade andelar i ett fåmansföretag. Det lönebaserade utrymmet uppgår fortsatt till 50 % av kontant utbetalda bruttolöner i bolaget och/eller dotterbolag, dock efter avdrag med åtta inkomstbasbelopp, så kallat löneavdrag. För inkomståret 2026 uppgår löneavdraget till 644 800 kr. Löneunderlaget ska proportioneras efter ägarandel.
Det lönebaserade utrymmet beräknas – per delägare – enligt följande formel;
Löneunderlag x ägarandel – 8 IBB) x 50 %
Om två delägare i samma företag är makar vid beskattningsårets ingång ska det lönebaserade utrymmet beräknas gemensamt för makarnas andelar och därefter fördelas med lika belopp på makarnas andelar i företaget. Detta ger effekten att makar delar på löneavdraget vilket är en fördel.
I föreslagna regler tas löneuttagskravet bort. Dock får det lönebaserade utrymmet inte överstiga 50 gånger den egna lönen. Detta innebär alltså att det ändå finns ett slags golv för eget löneuttag vid beräknande av det lönebaserade utrymmet. Om det lönebaserade utrymmet exempelvis uppgår till 2 000 000 kr krävs det ett löneuttag om minst 40 000 kr/år (2 000 000 kr / 50).
I föreslagna regler tas dessutom kapitalandelskravet (”4 %-kravet”) bort. Varje delägare, oavsett storlek på andelsinnehavet, har enligt förslaget rätt att beräkna ett lönebaserat utrymme.
Löner i företag som ägs genom en alternativ investeringsfond förslås dock att inte få ingå i löneunderlaget.
3. Räntebaserad del på omkostnadsbeloppet
Enligt förslaget ska en räntebaserad del beräknas endast på den del av omkostnadsbeloppet som överstiger 100 000 kr.
4. Sparat utdelningsutrymme
I gränsbeloppet ingår som tidigare också sparat utdelningsutrymme, dvs. gränsbelopp från föregående år som inte har nyttjats. Enligt förslaget ska dock det sparade utdelningsutrymmet inte längre räknas upp.
Övriga lagförslag
Dubbel koncerntillhörighet
Den särskilda definition av dotterföretag i inkomstskattelagen tas bort förutom i den del som gäller svenska handelsbolag och i utlandet delägarbeskattade juridiska personer. Enligt nuvarande regler föreligger ett dotterföretag om moderföretagets andel (direkt eller indirekt) överstiger 50 % av kapitalet i företaget. Enligt förslaget återgår man till definitionerna som finns i den associationsrättsliga lagstiftningen (ÅRL och ABL). Härigenom kan ett dotterföretag komma att ha flera moderföretag och därmed dubbla koncerntillhörigheter. Detta öppnar upp för att löneunderlag får nyttjas i större utsträckning i vissa fall av koncern tillhörighet enligt ÅRL/ABL.
Förkortning av karensperioder
Flera tids- och karensregler förslås förkortas från nuvarande fem år till fyra år. Detta får effekt på bland annat kvalificerade andelar, utomståenderegeln och samma eller likartad verksamhet. Den här delen av förslaget tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2026. För personer med exempelvis vilande bolag, s.k. trädabolag, kommer det följaktligen att gå snabbare att ”avkvalificera” sitt innehav.
Att tänka på inför 2026
- Se över din bolagsstruktur – särskilt om du äger andelar i flera bolag.
- Planera för ditt eget löneuttag och överväg om det behöver justeras efter de nya reglerna.
- Fundera på om du ska äga aktierna privat eller via ett eget bolag.
- Driver du familjeföretag eller står inför generationsskifte, ta reda på hur de nya reglerna påverkar er.
Vad händer nu?
Riksdagen förväntas rösta igenom förslagen under november/december 2025. Om förslagen går igenom träder de nya reglerna i kraft den 1 januari 2026.
Behöver du hjälp med att tolka vad de nya reglerna innebär för dig och ditt företag? Tveka inte att kontakta oss.
