Inga nya, generella ränteavdragsregler från den 1 januari 2026
I juni 2025 presenterade regeringen en lagrådsremiss med förslag på nya, förbättrade generella ränteavdragsregler som föreslogs träda i kraft den 1 januari 2026 (se vår tidigare artikel).
Trots ett positivt mottagande har regeringen valt att inte gå vidare med förslaget. Att reglerna inte införs den 1 januari 2026 förefaller ha varit en budgetprioritering. När de föreslagna reglerna införs återstår att se.
Detta innebär att nuvarande generella ränteregler kommer att tillämpas också efter årsskiftet;
- Räntenetton och avdragsutrymmen beräknas på samma sätt som idag.
- Tidsfristen för att dra av kvarstående negativa räntenetton (sex år) kvarstår.
- Förenklingsregelns beloppsgräns för avdrag med som högst 5 miljoner kr för intressegemenskapen behålls.
Nya riktade ränteavdragsregler
Regeringen har, i propositionen ”2025/26:20 Anpassningar av ränteavdragsreglerna till EU-rätten”, presenterat nya begränsningsregler för ränteavdrag på vissa lån mellan företag inom intressegemenskap (de s.k. riktade ränteavdragsreglerna). Bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 2026.
De riktade räntereglerna infördes första gången redan 2009 och har sedan dess varit föremål för justeringar, bl.a. med anledning av rättspraxis och EU-rätten. Trots viss kritik, och synpunkter om inte de riktade reglerna bör slopas, väljer regeringen att behålla dessa men med ytterligare anpassningar för att de ska vara förenliga med EU-rätten.
Ny regel vid gränsöverskridande skuldförhållanden inom EES
Regeringen föreslår en ny bestämmelse för lån där det företag inom intressegemenskapen som faktiskt har rätt till inkomsten motsvarande ränteutgiften hör hemma inom EES. Avdrag ska som huvudregel medges, men om skuldförhållandet ingår i ett konstlat upplägg vars syfte är att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån kan avdrag nekas helt eller delvis. Vid bedömningen av vad som utgör ett konstlat upplägg ska bl.a. beaktas om ränteutgifterna avviker från vad som skulle ha avtalats mellan oberoende parter och om skuldförhållandet saknar ekonomisk förankring (jfr X BV, C-585/22). Det är Skatteverket som har bevisbördan för att en transaktion ingår i ett konstlat upplägg.
Skuldförhållanden inom Sverige och utanför EES
Den begränsningsregel enligt vilken ränteavdrag kan nekas om skuldförhållandet uteslutande eller så gott som uteslutande har uppkommit för att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån behålls, men i förändrad form. Regeln föreslås framgent omfatta skuldförhållanden där det företag inom intressegemenskapen som har rätt till inkomsten finns i Sverige, i ett land utanför EES och som Sverige har ett heltäckande skatteavtal med, eller där inkomsten beskattas med minst tio procent.
Den s.k. förvärvsregeln
Regeringen anser att den nuvarande förvärvsregeln fortsättningsvis bara ska gälla skulder där den verkliga mottagaren hör hemma inom Sverige eller utanför EES. Om en sådan skuld har finansierat ett internt förvärv av delägarrätter medges avdrag bara om förvärvet är väsentligen affärsmässigt motiverat. Regeln kommer inte längre att tillämpas på lån där det företag som faktiskt har rätt till inkomsten hör hemma i en annan stat inom EES. I sådana situationer ska avdragsrätten i stället prövas mot den nya särskilda bestämmelsen som innebär att avdrag bara får nekas om det är ett konstlat upplägg. Genom denna justering anses förvärvsregeln vara förenlig med EU-rätten.
Våra kommentarer
Förslaget med nya, förbättrade ränteregler införs inte 1 januari 2026
Att förslaget på nya, förbättrade generella ränteregler inte införs den 1 januari 2026 är olyckligt. De föreslagna reglerna innebar förutsättningar för att erhålla avdrag i större omfattning än med nuvarande regler, men också till att kunna dra av kvarstående negativa räntenetton från tidigare år och att tidsgränsen för dessa skulle slopas.
Eftersom förslaget inte införs kommer räntenetton, avdragsunderlag och ränteavdrag att beräknas på samma sätt som idag. Det innebär att planeringen av räntekvittning och koncernbidrag fortsatt är viktiga faktorer för att optimera koncernens ränteavdrag.
I och med att kvarstående negativa räntenetton fortsatt är tidsbegränsade måste eventuella kvarstående räntenetton från 2019 nyttjas senast under beskattningsåret 2025, annars faller de bort. Vi rekommenderar därför att företag med kvarstående räntenetton från 2019 ser över hanteringen av dessa. En eventuell omprövning av beskattningsåret 2019 måste lämnas in senast den 31 december 2025.
Vi kommer att bevaka området, och vår förhoppning är att reglerna införs senast från och med den 1 januari 2027.
Välkommen att höra av er för att diskutera hur en fortsatt tillämpning av de idag gällande generella räntereglerna kommer att påverka er skattesituation.
De nya riktade räntereglerna
De aktuella ändringarna avseende de riktade räntereglerna görs i syfte att anpassa reglerna efter EU-rätten. Prövningen av avdragsrätten kommer därför att göras utifrån två olika regler beroende på var mottagaren av räntan hör hemma. Om mottagaren hör hemma i Sverige eller i en stat utanför EES ska avdragsrätten prövas enligt samma regel som gäller idag, dvs. avdrag ska nekas om skuldförhållandet uteslutande eller så gott som uteslutande uppkommit för att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån.
Den stora skillnaden är att det införs en särskild regel som ska tillämpas när mottagaren av räntan finns i en annan EES-stat. Avdrag kan i sådant fall nekas bara om skuldförhållandet ingår i ett s.k. ”konstlat upplägg”. Vad som menas med ett konstlat upplägg är dock inte klarlagt. I propositionen uttalar regeringen att ett exempel på ett konstlat upplägg kan vara när ett företag får kapitaltillskott från ett koncernföretag för att finansiera lån till ett annat koncernföretag och lånet i stället skulle kunna lämnas direkt från tillskottsgivaren. Om inkomsten beskattas lägre hos det långivande företaget jämfört med tillskottsgivaren anses skuldförhållandet ha uppkommit av skatteskäl.
Vad som får anses utgöra ett konstlat upplägg kommer i slutändan att få avgöras i rättstillämpningen. En intressant fråga är hur detta förhåller sig till den rättspraxis där HFD har funnit att skuldförhållandet inte så gott som uteslutande uppkommit för att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån.
Ni är även välkommen att höra av er för att diskutera de nya riktade reglerna och hur dessa påverkar era koncerninterna lån.
Fredagen den 17 oktober håller Skeppsbron Skatt ett webbinarium om de nya riktade ränteavdragsreglerna. Anmälan hittar du här.
