Våren 2024 presenterades förslaget ”Förbättrade ränteavdragsregler för företag”, (SOU 2024:37), vilket vi tidigare skrivit om. Regeringen har nyligen lämnat sitt förslag till nya regler i en lagrådsremiss, vilket innebär att vi kan förvänta oss ett nytt regelverk från och med den 1 januari 2026.
Vi sammanfattar de viktigaste punkterna nedan.
De generella ränteavdragsreglerna
- Räntedefinitionen: Den nuvarande skattemässiga definitionen av ränteutgift/inkomst behålls. För företag som förvärvar förfallna eller kreditförsämrade fordringar införs en särskild räntedefinition.
- Beloppsgränsen för förenklingsregeln: Beloppsgränsen för förenklingsregeln höjs från 5 miljoner kr till 25 miljoner kr. Beloppsgränsen gäller liksom idag för samtliga företag i en intressegemenskap.
- Kvittning av räntenetton: Positiva räntenetton får kvittas mot såväl årets som kvarstående negativa räntenetton. Beloppsgränsen på 25 miljoner kronor enligt förenklingsregeln gäller efter sådan kvittning.
- Gemensam beräkning vid koncernbidragsrätt: Företag med koncernbidragsrätt ingår alltid i en s.k. beräkningsenhet. Varje företag beräknar sitt positiva alternativt negativa räntenetto och kvarstående räntenetto. Respektive sådan post läggs samman i beräkningsenheten. Om beräkningsenhetens negativa och kvarstående räntenetton överstiger de positiva räntenettona med mer än 25 miljoner kronor får avdrag beräknas enligt EBITDA-regeln. Avdrag medges inte för den del av årets negativa och kvarstående räntenetto, efter avdrag för positiva räntenetton, som överstiger 30% av det gemensamma avdragsunderlaget. Företagen i beräkningsenheten får då fördela möjligt avdrag enligt eget önskemål. Avdrag i ett företag får dock inte överstiga summan av företagets negativa och kvarstående räntenetto.
- Koncernbidrag och tidigare års underskott: Vid beräkning enligt EBITDA-regeln påverkar koncernbidrag och tidigare års underskott inte avdragsunderlaget.
- Kvarstående negativa räntenetton: Kvarstående negativa räntenetton (inkl. sådana från 2019) får rullas vidare utan tidsbegränsning. Kvarstående räntenetton kommer att fastställas årligen och kommer även fortsättningsvis att bortfalla i sin helhet vid en ägarförändring.
- Vilken regel ska tillämpas: Till skillnad från utredningen föreslår regeringen att företag i en intressegemenskap inte behöver välja samma regel. Företag i en beräkningsenhet måste dock alltid använda samma regel, dvs. antingen förenklingsregeln eller EBITDA-regeln.
- Särskilda regler för skattetillägg: Särskilda regler för skattetillägg införs för oriktig uppgift som påverkar annat företags avdrag för räntenetto i en beräkningsenhet och även vid oriktig uppgift som påverkar storleken på kvarstående negativt räntenetto.
- Skattetillägg vid underskott: Skattetillägg vid oriktig uppgift som inneburit att ett företags redovisade underskott blivit för högt, föreslås beräknas på fem sjättedelar av statlig inkomstskatt på det felaktigt tillgodoräknade underskottet. Det innebär en sänkning jämfört med dagens regler.
De riktade räntereglerna
- Behovet av ränteregler på lån inom intressegemenskap: Regeringen anser att det även fortsättningsvis finns ett behov av att behålla de riktade ränteavdragsreglerna för att motverka skatteplanering med ränteupplägg vid lån inom intressegemenskap.
- En motsvarande undantagsregel behålls: I likhet med nuvarande regelverk föreslås att ränteavdrag på koncerninterna lån inte medges om skuldförhållandet uteslutande eller så gott som uteslutande uppkommit av skatteskäl. Detta gäller för räntor till företag som hör hemma inom Sverige, eller utanför EES och som omfattas av tillämpligt skatteavtal, eller skulle ha beskattats för inkomsten med minst tio procent i den stat där företaget hör hemma.
- Räntor till mottagare inom EES: Regeringens förslag är att ränteutgifter, helt eller delvis, får dras om det företag i intressegemenskapen som faktiskt har rätt till inkomsten hör hemma inom EES, förutsatt att skuldförhållandet inte ingår i ett konstlat upplägg i syfte att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån. Om t.ex. räntenivån avviker från vad som skulle ha avtalats mellan oberoende parter kan avdrag komma att nekas för del av ränteutgiften. Regeringens förslag skiljer sig väsentligt från utredningens, som utgick från en fiktiv prövning av koncernbidragsrätt.
Våra kommentarer:
Regeringens förslag överensstämmer på de flesta punkter med utredningens förslag. De föreslagna reglerna innehåller flera förbättringar jämfört med nuvarande regler. Den höjda beloppsgränsen för förenklingsregeln innebär att många fler företag kommer att kunna tillämpa den och få fullt avdrag för negativa räntenetton. Möjligheten att kvitta kvarstående räntenetton mot positiva räntenetton samt att även kvarstående räntenetton får dras av inom ramen för förenklingsregeln, kommer också innebära större möjligheter till avdrag jämfört med idag.
Den gemensamma beräkningen som ska göras för företag med koncernbidragsrätt innebär att en sammanhållen beräkning av koncernbolagen alltid måste göras och kan innebära att processen i samband med skatteberäkningen behöver ses över och förändras. Det är bl.a. viktigt att analysera vilka företag som ska ingå i en beräkningsenhet och hur detta påverkar avdragsutrymmet och avdragsrätten i de enskilda företagen.
Vidare bör man säkerställa att man har koll på kvarstående räntenetton från tidigare år inför att dessa fastställs första gången 2026. I den utsträckning förenklingsregeln har använts och då inneburit att ränteavdrag gått förlorat kan det vara värt att se över hanteringen tidigare år.
Vi välkomnar även förslaget vad gäller den ändrade beräkningen av skattetillägg vid underskott. Förslaget syftar till att rätta till nuvarande förhållande, där skattetillägget vid felaktighet som leder till ett för högt redovisat underskott, blir högre jämfört med en situation där ett överskott blivit för lågt redovisat.
En annan skillnad jämfört med utredningen är förslaget till utformning av de riktade räntereglerna. Av regeringens förslag framgår att de reglerna avser att träffa förhållanden där det inte finns någon ekonomisk grund bakom transaktionerna (jfr EU-domstolens dom, C-585/22, X BV). Vi rekommenderar därför att berörda företag säkerställer att såväl befintliga som nya lån inte riskerar att träffas av regelverket.
Skeppsbron Skatt kommer att följa utvecklingen och återkommer när regeringen har lämnat en proposition.
Välkommen att kontakta oss om ni har några frågor eller behöver hjälp med att se över hur reglerna påverkar er skattesituation och skatteberäkning.
