Bakgrund
Den 1 januari 2019 infördes generella begränsningsregler för ränteavdrag inom företagssektorn. Reglerna innebär att företags rätt till avdrag för negativa räntenetton kan komma att begränsas (antingen genom den s.k. EBITDA-regeln eller förenklingsregeln). Med negativt räntenetto avses skillnaden mellan ränteutgifter som ska dras av och ränteinkomster som ska tas upp, om ränteutgifterna överstiger ränteinkomsterna.
För att kunna tillämpa reglerna infördes en särskild definition av vad som är ränteutgift respektive ränteinkomst. Av reglerna följer att även andra poster än vad som traditionellt sett utgör ränta kan komma att omfattas. Ett sådant exempel är när valutarisken avseende en skuld eller lånefordran i utländsk valuta har säkrats med derivatinstrument. I en sådan situation ska värdeförändringen på derivatet, liksom valutakursförändringen på den säkrade posten (skulden/lånefordran), behandlas som ränta och ingå i räntenettot. Detta gäller t.ex. om derivatet är en kapitaltillgång och någon säkringsredovisning i redovisningen tillämpas inte. (Om derivatet är lager finns andra bestämmelser för hur värdeförändringarna ska påverka räntenettot, vilket vi dock inte tar upp här.)
När reglerna infördes uppstod därför vissa diskussioner om det i en sådan situation innebar en ändrad beskattningstidpunkt av derivatet. Finansiella instrument som är kapitaltillgångar beskattas enligt kapitalvinstreglerna, vilka är frikopplade från redovisningen. Som princip sker beskattning av en kapitaltillgång först när tillgången avyttras. Frågan var därför om räntereglerna specifikt hade ändrat tidpunkten för beskattning på så sätt att orealiserade värdeförändringar på sådana derivatinstrument (som säkrar skulder/lånefordran i utländsk valuta) i stället skulle beskattas löpande – och inte vid avyttring enligt kapitalvinstreglerna.
Skatteverkets uppfattning är att i en sådan situation ska orealiserade värdeförändringar på derivatet (på motsvarande sätt som valutakursförändringen på den säkrade posten) inte bara inkluderas i räntenettot, utan också tas upp till beskattning. Enligt Skatteverkets uppfattning har den aktuella lagstiftningen ändrat beskattningstidpunkten för vissa värdeförändringar på derivat – nämligen när dylika värdeförändringar anses utgöra ränta.
Den överklagade kammarrättsdomen
Ett bolag hade säkrat skulder i utländsk valuta med valutaderivat (valutaswap). Swappen var en kapitaltillgång och bolaget tillämpade inte någon säkringsredovisning. Vid en värdering på balansdagen redovisade bolaget en valutakursförlust hänförlig till skulden. Den bokförda positiva värdeförändringen på valutaswappen per balansdagen togs dock inte upp till beskattning i deklarationen.
Skatteverket beskattade bolaget för en intäkt motsvarande den orealiserade positiva värdeförändringen på valutaswappen och påförde skattetillägg (tio procent på skatten på beloppet, s.k. periodiseringsfel). Bolaget överklagade Skatteverkets beslut, men bara till den del det avsåg skattetillägget. Bolaget menade att Skatteverket saknade lagstöd för att beskatta den löpande värdeförändringen på valutaswappen och att någon oriktig uppgift därmed inte hade lämnats. Skattetillägg kunde då inte heller tas ut.
Förvaltningsrätten gjorde samma bedömning som Skatteverket, varpå bolaget överklagade till kammarrätten. För att kunna pröva skattetillägget var domstolen tvungen att bedöma den bakomliggande frågan, nämligen om den orealiserade värdeförändringen på valutaswappen ska tas upp till beskattning eller inte.
Inledningsvis konstaterar kammarrätten att det finns vissa motstridigheter i lagtext och förarbeten om reglerna har medfört att orealiserade värdeförändringar på derivatet ska beskattas. Att en viss avsikt går att utläsa av förarbetena är inte i sig tillräckligt som stöd för en beskattning. Kammarrättens slutsats är att räntereglerna ska tolkas som så att derivatet ska värderas på motsvarande sätt som lån i utländsk valuta, men att detta bara gäller vid tillämpningen av räntereglerna, dvs. beräkningen av räntenetto. Enligt kammarrätten kan reglerna varken läsas eller tolkas på så sätt att de även skulle utvidgas till att ändra beskattningstidpunkten för den orealiserade värdeförändringen på valutswappen.
Till skillnad från förvaltningsrätten ansåg alltså kammarrätten att det saknades lagstöd för att beskatta den orealiserade värdeförändringen på valutaswappen. Någon oriktig uppgift hade därför inte lämnats och skattetillägg kunde inte tas ut.
HFD har meddelat prövningstillstånd
Skatteverket överklagade kammarrättens dom och HFD har nu meddelat prövningstillstånd (HFD:s beslut den 6 maj 2025, mål nr 1050-25). Frågan som HFD ska pröva är om det förhållandet att en värdeförändring på ett derivatinstrument som är en kapitaltillgång ska anses vara en ränteutgift eller en ränteinkomst enligt definitionen i räntereglerna medför att värdeförändringen ska påverka beskattningen det beskattningsår som den uppkommer.
Våra kommentarer
Det är inte ovanligt att företag/koncerner säkrar valutarisker genom olika derivatinstrument. Den första frågan blir då att avgöra vad det är som har säkrats. Om den säkrade posten är en skuld eller lånefordran i utländsk valuta ska värdeförändringen på derivatet (kapitaltillgång) och valutakursförändringen på skulden/fordran ses som ränta och ingå i räntenettot. Detta gäller även om derivatet och den säkrade posten är i olika företag inom intressegemenskapen. Därefter måste säkerställas hur derivatet och den säkrade posten ska hanteras skattemässigt – alltså inte bara för beräkningen av räntenettot.
Vår uppfattning är när nya lagregler införs måste ett grundläggande krav vara att dessa är så pass tydliga att det ska kunna framgå vad som omfattas av reglerna. I den nu aktuella situationen är det tydligt att lagstiftningsprocessen lämnat en del att önska i denna del, vilket gör att frågan nu också prövas av HFD.
Vår erfarenhet är att de flesta bolag har anpassat sig efter Skatteverkets synsätt och löpande tagit upp den orealiserade värdeförändringen på derivatet till beskattning. Detta bl.a. för att undvika ev. diskussioner eller processer med Skatteverket.
Kammarrättens domskäl talar nu emot Skatteverkets synsätt. Enligt kammarrätten saknas lagstöd för att ändra beskattningstidpunkten för orealiserade värdeförändringar på derivatet i det aktuella fallet. För de bolag som, i likhet med förhållandena i rättsfallet, säkrar valutarisken med derivatinstrument uppstår därför nya oklarheter.
Som exempel, om den orealiserade värdeförändringen på derivatet inte ska beskattas löpande, hur påverkar detta beräkningen av räntenettot? Ska värdeförändringen på derivatet ingå i beräkningen av räntenettot så som reglerna anger – även om värdeförändringen inte har påverkat beskattningen? Detta skulle leda till ett ytterst otillfredsställande resultat, eftersom det skulle innebära att orealiserade värdeförändringar på dylika derivat påverkar beskattningen (exempelvis avdragsrätten för negativt räntenetto) samtidigt som det inte gör det. Kammarrätten utvecklar inte detta närmare.
HFD har nu meddelat prövningstillstånd och vi ser fram emot att inom kort få ett klargörande. Vi kommer givetvis att bevaka målet och återkommer när HFD meddelat dom. För det fall HFD skulle instämma i kammarrättens bedömning, förutser vi en skyndsam lagstiftningsändring, då de aktuella reglerna annars skulle bli närmast praktiskt ohanterliga.
Till dess rekommenderar vi att berörda bolag/koncerner som säkrar eller har säkrat valutarisken med derivat ser över sin skattemässiga hantering, både historiskt och i samband med den aktuella deklarationsinlämningen.
För att minimera risken för skattetillägg rekommenderar vi även att ni lämnar all nödvändig information gällande företagets hantering och bedömning (s.k. öppet yrkande). Av den överklagade kammarrättsdomen framgår bl.a. vikten av att lämna ett strukturerat och välformulerat yrkande för att undvika risken för skattetillägg. Vi har stor erfarenhet av att bistå med detta.
Om ni har frågor eller funderingar om vad detta innebär för ert företags/koncernens hantering och position gällande derivat som säkrar valutarisken på skulder/lånefordringar, samt hur detta ska adresseras i deklarationen, är ni givetvis välkomna att kontakta oss.
