Ett delbetänkande från utredningen avseende skatteincitament för forskning och utveckling (FoU) samt expertskatteregler, SOU 2025:3, har nu överlämnats till regeringen. Utredningen har i uppdrag att granska nuvarande regler, deras effekter och att föreslå förbättringar för att öka företagens investeringar i FoU med hjälp av FoU-avdraget samt att öka expertskattelättnadernas konkurrenskraft.
FoU-avdrag
FoU-avdraget, som infördes 2014, syftar till att öka företagens investeringar i forskning och utveckling. Reglerna innebär att arbetsgivare tillåts sätta ned arbetsgivaravgifterna för personer som arbetar med kvalificerad och systematisk forskning eller utveckling. Avdragsnivån och avdragstaket har successivt förstärkts och enligt nuvarande regler motsvarar avdraget 20 procent av lönen, upp till 36 miljoner kronor per år och koncern. Avdraget yrkas i den månatliga arbetsgivardeklarationen.
Utredningen visar att FoU-avdraget har lett till ökade FoU-utgifter och fler forskaranställningar, men att inga tydliga effekter på produktivitet eller innovationsförmåga har kunnat fastslås. Utmaningar vid tillämpningen av reglerna inkluderar komplexa och otydliga definitioner, vilket ofta kräver omfattande underlag för att styrka avdragsrätten, och små företag har haft särskilt svårt att dokumentera sitt arbete i den omfattning som krävs.
För att förbättra reglerna föreslås att definitionerna av forskning och utveckling förenklas och breddas. Kravet på att arbetet ska vara systematiskt och kvalificerat bör enligt utredningen tas bort. Att arbetet ska ske systematiskt innebär i korthet att arbetet ska följa en viss metod eller plan, vilket enligt utredningen riskerar att medföra att formaliteter hindrar företag från att göra avdrag för arbete som innebär att ny värdefull kunskap tas fram. Kravet på att arbetet ska vara kvalificerat är ämnat att utesluta avdragsrätt för kring- och stödfunktioner, vilket enligt utredningen inte kräver en särreglering.
Vidare föreslås en förändring i begreppet utveckling så att det ska vara tillräckligt att utvecklingen sker i syfte att ta fram ny eller förbättrad produkt, utan krav på väsentlig förbättring. Därtill föreslås att kravet på att utvecklingsarbete ska ha sin grund i forskning tas bort i utbyte mot att krav införs på att arbetet ska ske genom nya lösningar på vetenskapliga eller tekniska problem. I utredningen föreslås även att kravet på minst 15 timmars arbete med FoU per månad tas bort.
Även om det svenska skatteincitamentet för FoU-arbete är svagt vid en internationell jämförelse är ytterligare höjning av avdraget, eller avdragstaket, inte aktuellt i nuläget. Dock har regeringen utfärdat ett tilläggsdirektiv som innebär att utredningen även ska kartlägga och analysera skatteincitament för forskning och utveckling i EU och OECD, samt föreslå hur ett sådant incitament kan utformas inom svensk skattelagstiftning. Uppdraget ska redovisas senast 19 januari 2026.
Skeppsbron Skatt delar utredningens bild av en svårtillämpad och otydlig lagstiftning som innebär omfattande dokumentationskrav för att styrka avdragsrätten. Kraven som ställs på löpande dokumentation riskerar i många fall att underminera fördelen med avdraget, särskilt för mindre företag som ofta saknar processer och resurser för den typen av administration. Ändringarna i definitioner av vad som avses med forskning och utveckling förefaller medföra att fler företag har möjlighet att yrka FoU-avdrag samt att dokumentationen minskar.
Skeppsbron Skatts erfarenhet är att utgången i ärenden om yrkande av forskningsavdrag är mycket svår att förutse då nuvarande regler öppnar för omfattande tolkning. Denna osäkerhet förstärks ytterligare av att avdraget måste yrkas löpande i den månatliga arbetsgivarrapporteringen. Ett förfarande med bindande förhandsbesked eller dylikt saknas i nuläget. Frågan har setts över och bemöts i utredningen, men man har inte funnit ett effektivt alternativ. De förenklade reglerna kan dock bidra till att minska denna osäkerhet, vilket är välkommet.
De föreslagna förändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2026.
Expertskattelättnader
Skattelättnaden, populärt benämnd expertskatt, som infördes 2001, syftar till att attrahera utländska experter, forskare och nyckelpersoner genom att 25 procent av inkomsterna är skattefria. Denna skattelättnad har – enligt utredningen – delvis uppnått sin avsedda effekt, men det finns vissa tillämpningssvårigheter, särskilt avseende så kallade kompetensregeln.
För att förbättra systemet föreslår utredningen bland annat att skattelättnaden höjs till 30 procent, att ansökningsfristen förlängs från tre till sex månader, och att kompetensregeln förenklas för att endast omfatta personer som huvudsakligen arbetar med forskning eller utveckling, det vill säga kategorierna nyckelperson och experter tas bort.
Vidare förslås beloppsgränsen baseras på inkomstbasloppet (1,1 IBB) i stället för prisbasbeloppet. Tid med skattelättnad ska även kunna fördelas på flera perioder i Sverige, varvid maxgränsen om sju år blir en total maxgräns för skattelättnad. Det nuvarande förbudet mot att ha varit skattskyldig i Sverige de fem närmast föregående åren föreslås utökas till tio år. Slutligen föreslås skattelättnaden även vara tillgänglig för svenska medborgare.
Skeppsbron Skatt delar utredningens uppfattning om att skattelättnaden gäller oavsett vem som betalar lönen. Ett relativt vanligt förfarande är att anställda från utlandet får sin lön utbetald från ett koncernbolag i hemlandet. I dessa situationer har det funnits en osäkerhet i tillämpningen gällande vilka ersättningar som omfattas av skattelättnaden. Utredningen menar dock att det redan i dag finns starka skäl som talar för att nuvarande regler omfattar även ersättning som betalts av annan än den arbetsgivare som nämns i beslutet om skattelättnad. Av detta skäl föreslås inga ändringar av befintlig lagstiftning i denna del.
Den hårda deadline som gäller för ansökningar om expertskattelättnader föreslås kvarstå, men förlängs från tre till sex månader. Denna förändring är mycket välkommen för att minska risken att möjligheten till avdraget förfaller. Skeppsbron Skatt anser dock att denna deadline fortsatt är för kort i förhållande till andra skatteärenden.
Förändringarna förväntas ha flera positiva effekter. Genom att höja skattelättnaden blir den mer attraktiv och genom att utvidga kretsen som omfattas kan fler högkvalificerade experter och forskare attraheras, samt svenska medborgare återvända, till Sverige. Den
1 januari 2025 sänktes beloppsgränsen för skattelättnad till 1,5 prisbasbelopp, vilket gjorde Sverige mer konkurrenskraftigt i jämförelse med andra länder.
De nya reglerna föreslås gälla från och med den 1 januari 2026 och omfattar de som påbörjat arbetet i Sverige efter den 30 juni 2025.
Kommentarer
Utredningen har identifierat viktiga områden för förbättring av skatteincitament för FoU och expertskatteregler. Genom att förenkla och tydliggöra reglerna, samt genom att jämföra med internationella modeller, kan Sverige skapa ett mer attraktivt och effektivt system. Det skulle även minska administrativa bördor och göra det lättare för företag, särskilt små och medelstora, att dra nytta av skatteincitamenten. Det är viktigt att implementera dessa förändringar i tid och att fortsätta övervaka deras effekter.
Hör av dig till oss om du vill utforska hur du eller ditt företag kan dra fördel av skatteincitamenten, eller vad de föreslagna förändringarna skulle innebära för er.
