Bolag som förvaltar bostäder tillsammans med uthyrning av momspliktiga verksamhetslokaler ställs inför frågan om hur stor del av den ingående momsen som är avdragsgill i verksamheten. Skatteverket har för bolag med den typen av blandad verksamhet i regel ansett att en fördelning mellan avdragsgill och ej avdragsgill moms ska baseras på uthyrd yta. Skatterättsnämnden (SRN) har nu i två förhandsbesked, (dnr 35-24/I och dnr 56-24/I) funnit att den skattskyldige har rätt att använda omsättning som fördelningsgrund, vilket kan innebära en möjlighet för fastighetsförvaltande bolag att dra av en större andel ingående moms på omkostnaderna i verksamheten. Läs vidare om hur er verksamhet kan påverkas.
Bakgrund
Ett fastighetsbolag respektive en bostadsrättsförening (parterna) upplåter dels bostadsrätter som omfattas av undantag från skatteplikt, dels lokaler som är föremål för frivillig beskattning, d.v.s. skattepliktiga. Hos Skatterättsnämnden vill parterna, med hänvisning till rättsfallet HFD 2023 ref. 45, veta om de med direkt effekt kan åberopa artikel 173.1 samt 174 i rådets direktiv 2006/112/EU av den 28 november 2006 (direktivet) och med stöd av det fördela ingående moms som belöper på gemensamma kostnader med tillämpning av direktivets omsättningsmetod.
I HFD 2023 ref. 45 konstaterade domstolen att en beskattningsbar person inte kan vägras att använda den omsättningsbaserade fördelningsgrunden som anges i artikel 174 för att bestämma andel avdragsgill ingående moms avseende gemensamma kostnader vid s.k. blandad rörelse.
Hos SRN argumenterade parterna för att de inte kan nekas att välja omsättning som fördelningsgrund, eftersom HFD slagit fast att direktivets artikel 173.1 och 174 har direkt effekt. Vidare menade parterna att det avdragsförbud som råder för stadigvarande bostad utgör en generellt utformad begränsning som inte särskilt reglerar hur avdragsrätten ska fastställas när ett förvärv delvis träffas av avdragsförbudet.
Skatteverket menade att direktivets artiklar inte kan tillämpas med direkt effekt avseende förvärv som hänför sig till avdragsförbudet för stadigvarande bostad och att parterna inte kan beviljas ett högre avdrag än vad förbudet medger, d.v.s. inget avdrag alls.
Skatterättsnämndens bedömning
SRN konstaterar att parterna i momshänseende bedriver s.k. blandade verksamheter. För parternas förvärv som avser gemensamma kostnader ska uppdelning göras efter skälig grund. Enligt HFD har bestämmelsen om skälig grund inte införlivats i momslagen på ett korrekt sätt, d.v.s. det saknas konkreta metoder för proportionering av ingående moms mellan olika verksamheter.
Mot bakgrund av detta kan parterna inte vägras tillämpa den omsättningsbaserade fördelningsgrunden som anges i direktivets artikel 174 och som utgör huvudregel, vilken har direkt effekt.
Våra kommentarer
SRN:s förhandsbesked innebär att den som bedriver upplåtelse av både bostäder och lokaler, d.v.s. bedriver blandad verksamhet från ett momsperspektiv, har möjlighet att tillämpa den omsättningsbaserade fördelningsgrunden för gemensamma omkostnader, oaktat bestämmelsen om avdragsförbud för stadigvarande bostad. Förhandsbeskedet medför därmed en möjlighet för fastighets- och bostadsbolag att tillämpa den omsättningsbaserade fördelningsmetoden istället för exempelvis, en ytbaserad fördelningsmetod som är vanligt förekommande inom fastighetssektorn.
Förhandsbeskedet är välkommet, inte minst för fastighets- och bostadsbolag som både upplåter bostäder och lokaler. Skatteverket har överklagat förhandsbeskedet.
Mot bakgrund av SRN:s förhandsbesked ser vi en möjlighet för bolag som berörs att begära omprövning av sin momshantering sex år bakåt i tiden, till och med år 2018.
Vi tar gärna en diskussion om hur detta kan påverka er.
