Förändringar i ITP1-avtalet, uppdaterad 22-11-22

Bakgrund
Tjänstemän födda 1979 eller senare omfattas av det premiebestämda pensionssystemet ITP1. Äldre tjänstemän kan också omfattas.

Från den 1 januari 2023 kommer tre förändringar att ske i ITP1-avtalet, nämligen:

1. Tjänstemän tillhörande ITP1 kommer att tjäna in tjänstepension fram till 66 års ålder.

2. Åldersgränsen i ITP:s sjukpension höjs till 66 år, en förändring som även kan omfatta tjänstemän med ITP2.

3. Ett inkomsttak vid 30 inkomstbasbelopp (IBB) införs, vilket motsvarar en årslön om 2 130 000 kronor (2022). Eftersom premien för ITP1 beräknas månadsvis blir taket 185 750 kr per månad (2023).

Förändringarna sker mot bakgrund av en generellt högre pensionsålder och även uttagsåldern för allmän pension höjs ett år från och med 2023. Inkomsttaket vid 30 IBB är dessutom en åtgärd för att undvika allt för stora, icke avdragsgilla pensionskostnader, en fråga som har drivits i flera år av ett antal stora arbetsgivare.

Flera artiklar har redan beskrivit förändringarna i ITP1-avtalet, men hur påverkar egentligen dessa er som arbetsgivare i praktiken?

Nedan fokuserar vi på vad inkomsttakets konsekvenser kan bli.

Inkomsttaket
Detta avsnitt gäller bara de arbetsgivare som har högavlönade anställda med ITP1.

I samband med införandet av ett inkomsttak i ITP1 uppstår frågan kring om och i så fall hur de berörda anställda ska kompenseras. En bra början är att titta hur anställningsavtalet är formulerat, så att ni vet vad ni har för skyldigheter gentemot den anställde.

En företeelse som vi nu kommer att se är förslag på införande av chefspensioner för anställda med ITP1. De anställda som omfattas av ITP1 och har en pensionsmedförande lön som någon månad överstiger 185 750 kr (2023) får alltså en lägre pensionspremie när taket införs. Inom ITP2 finns det sedan tidigare ett inkomsttak (30 IBB), vilket har resulterat i att många arbetsgivare kompletterat den kollektivavtalade tjänstepensionen med en annan pensionslösning, ofta i form av direktpension. Utformningen varierar, men en vanligt förekommande lösning är att teckna en direktpension, med eller utan kapitalförsäkring, ”på toppen”, det vill säga för de lönedelar som inte ryms under inkomsttaket. En chefspension behöver förstås inte vara en direktpension och andra lösningar förekommer.

Direktpension blir alltid avdragsgill vid utbetalning, men har nackdelen att redovisningen kan bli administrativt betungande och det är lätt att göra fel. Ibland kan det vara bättre att i stället betala en ej avdragsgill pensionspremie, särskilt om beloppen är relativt små

Det finns inget krav på er som arbetsgivare att kompensera tjänstemän för det tapp i pension som inkomsttaket medför, annat än om det är reglerat i anställningsavtalen, men frågan kommer garanterat komma upp hos de arbetsgivare som berörs. Per definition är ju dessutom anställda på dessa lönenivåer beslutsfattare i bolagen. 

De anställda kan ju förstås också kompenseras på andra sätt än genom pension. Som en jämförelse är det för närvarande cirka 14 % billigare att betala ut ett belopp som lön, jämfört med att betala en ej avdragsgill pensionspremie. Denna ”vinst” skulle kunna delas mellan arbetsgivare och anställd.

För anställda där den fasta lönen överstiger lönetaket kommer eventuella bonusutbetalningar inte belastas med pensionskostnader, vilket en del arbetsgivare kan se som en fördel.

Det är dock inte bara de tjänstemän som har årslöner över 30 inkomstbasbelopp som kan komma att drabbas av förändringen…

Inom ITP1 definieras pensionsmedförande lön som kontant utbetald bruttolön, vilken rapporteras månadsvis till Collectum.  Lönedefinitionen påverkar tjänstemän med en årslön som understiger 30 IBB inklusive bonus, men som i samband med bonusutbetalning får en månadslön som överstiger 185 750 kronor (2023). Eftersom lönen rapporteras in månadsvis kommer tjänstemannen inte att erhålla pension på hela bonusen, trots att den sammanlagda årslönen understiger inkomsttaket.

Hur detta ska hanteras är upp till respektive arbetsgivare, det finns flera olika tänkbara lösningar.

Pensionsmedförande lön för sjukpension och premiebefrielse beräknas på ett genomsnitt på de 12 senaste månadernas anmälda lön. Observera att vid den beräkningen räknas hela den kontanta bruttolönen, inklusive bonus och kontant utbetalda delar av LTI-program med. Det blir då alltså inte en begränsning till 185 750 kr per månad (2023). Förmånerna är förstås fortfarande begränsade till inkomsttaket.

Sammanfattning
Har ni anställda som omfattas av ITP1 och har lön som någon månad överstiger inkomsttaket behöver ni se över er pensionspolicy. Det viktiga är att en ändrad policy utgår från era förutsättningar, inte minst de individuella anställningsavtalen för de berörda.

Behöver ni prata med en oberoende part om detta är ni välkomna att kontakta oss!