Förhandsbesked om koncernbidrag

Avdrag medges för koncernbidrag till ett koncernbolag som säljs påföljande år

I ett förhandsbesked från den 22 september har Skatterättsnämnden prövat frågan om avdrag för koncernbidrag kan vägras med hänvisning till skatteflyktslagen.

Det rörelsedrivande bolaget X AB förvärvade under 2019 samtliga aktier i ett annat rörelsedrivande bolag, Å AB, från en extern part. Under 2022 överlät X AB aktierna i Å AB till ett företag utanför koncernen.

Vid ingången av 2021 fanns outnyttjade underskott från tidigare år i både X AB och Å AB. Tidigare års underskott i X AB var i sin helhet koncernbidragsspärrade mot Å AB. Även en del av underskott i Å AB var koncernbidragsspärrat mot X AB.

X AB beräknades för beskattningsåret 2021 redovisa ett överskott av näringsverksamhet före avdrag för tidigare års underskott. Å AB beräknades för samma år redovisa ett underskott före avdrag för tidigare års underskott.

X AB hade i räkenskaperna för 2021 bokfört en värdeöverföring till Å AB som enligt ansökan uppfyllde samtliga förutsättningar för koncernbidrag i 35 kap. inkomstskattelagen. Den fråga X AB ville få besvarad genom förhandsbeskedet var om avdrag för koncernbidrag kunde nekas med hänvisning till att skatteflyktslagen var tillämplig.

Skatteverket ansåg att skatteflyktslagen var tillämplig och att det aktuella koncernbidraget i praktiken skulle innebära att en utjämning av överskott och underskott mellan bolagen skulle fortsätta trots att bolagen inte längre ingick i samma koncern.

Enligt X AB kunde ett koncernbidrag som enbart innefattade en utjämning av årets överskott mot årets underskott inte anses vara jämförbar med de situationer i praxis där avdrag för koncernbidrag nekats med hänvisning till skatteflyktslagen.

Skatterättsnämnden anför inledningsvis att syftet med bestämmelserna om koncernbidrag är att skattebelastningen för en koncern inte ska bli större än den skulle ha blivit om verksamheten hade bedrivits av ett enda företag. Vidare att en prövning mot skatteflyktslagen kan medföra att avdrag nekas trots att de formella förutsättningarna för koncernbidrag är uppfyllda. Avdrag har i praxis nekats med hänvisning till skatteflyktslagen när koncernbidraget har ansetts resultera i att en utjämning av överskott och underskott i praktiken har kunnat fortsätta trots att företagen inte längre ingår i samma koncern. Skatterättsnämnden konstaterar vidare att i dessa fall har koncernbidraget möjliggjorts genom aktieägartillskott från mottagaren av koncernbidraget.

I aktuellt fall konstaterar Skatterättsnämnden att koncernbidraget från X AB i sin helhet ryms inom det överskott av näringsverksamhet som bolaget redovisar för 2021, före avdrag för tidigare års underskott. Koncernbidraget har alltså inte finansierats genom erhållna aktieägartillskott, lån eller liknande utan genom årets rörelsevinst.

Koncernbidraget innebär en resultatutjämning av 2021 års överskott mot underskott i X AB respektive Å AB. Resultatutjämningen är enligt nämndens mening inte jämförbar med den som i praxis ansetts strida mot lagstiftningens syfte. Skatteflyktslagen kan därmed inte anses tillämplig på förfarandet.

Förhandsbeskedet har inte överklagats.

 

Kommentar:

Det finns flera fall i praxis där avdrag för koncernbidrag inför en koncernextern överlåtelse har nekats med stöd av skatteflyktslagen. Lite förenklat kan beskrivas att dessa fall gäller situationer där koncernbidraget har inneburit en flytt av underskott till det bolag som lämnar koncernen, men även fall när koncernbidraget har inneburit att underskott stannat kvar i den säljande koncernen. Den avgörande skillnaden mellan dessa fall och det aktuella är att det här är fråga om en utjämning av årets överskott mot underskott och att koncernbidraget därmed inte anses innefatta någon flytt av tidigare års underskott.