Ny dom avseende hemvistbedömningen i det upphörda skatteavtalet mellan Sverige och Portugal  

Om du bor eller flyttar till ett annat land, eller om du arbetar eller äger tillgångar i ett annat land än Sverige, kan en situation uppstå där två eller fler länder enligt respektive lands interna lagstiftning har rätt att beskatta samma inkomst. En dubbelbeskattningssituation kan alltså uppstå. När det finns ett gällande skatteavtal mellan de aktuella länderna, ska dubbelbeskattningssituationen lösas med hjälp av skatteavtalet. Din skatterättsliga hemvist enligt skatteavtalet används som utgångspunkt för att lösa dubbelbeskattningssituationen. I de flesta skatteavtal är hemvistbedömningen utformad genom en stege med kriterium, och om hemvisten kan avgöras i det första steget behöver man inte gå vidare och pröva stegens övriga kriterier. De kriterier som prövas är: 

  • Bostad 
  • Centrum för levnadsintressen 
  • Stadigvarande vistelse 
  • Medborgarskap 

 

Kan inte hemvisten fastställas enligt någon av kriterierna ovan ska de behöriga myndigheterna i de aktuella länderna avgöra frågan genom en ömsesidig överenskommelse.  

I den nya Kammarrättsdomen prövas en persons (”X”) skatterättsliga hemvist enligt skatteavtalet mellan Sverige och Portugal för beskattningsåret 2018. X i fråga flyttade ca tre månader före beskattningsårets början till Portugal tillsammans med sin fru och spenderade sedan merparten av året i Portugal. Kammarrätten fokuserade liksom förvaltningsrätten sin bedömning av X skatterättsliga hemvist på stegens andra kriterium, centrum för levnadsintressen, då X hade bostad i både Portugal och Sverige.  

Vid bedömningen av var en person har sitt centrum för levnadsintresse beaktas såväl ekonomiska som personliga intressen. X yrkar att han hade sitt centrum för levnadsintresse i Portugal då både han och hans fru hade sitt stadigvarande leverne där med bilar, häst och medlemskap i golfklubb. Vidare anser X att hänsyn bör tas till att han nu har bott i Portugal under flera år.  

Kammarrätten anser dock att X ekonomiska och personliga intressen var starkare i Sverige, varför Kammarrätten konstaterar att X hade sin skatterättsliga hemvist i Sverige under beskattningsåret 2018. I sin bedömning tar Kammarrätten hänsyn till den korta tid som förflutit sedan X lämnade Sverige samt lägger stor vikt vid det faktumet att han behållit sin tidigare permanentbostad i Sverige, som dessutom utgör en stor ekonomisk investering. Kammarrätten beaktar dock inte faktumet att X nu har bott i Portugal i flera år.  

Den nya kammarrättsdomen kastar än en gång ljus över hur starkt anknytningsfaktorer såsom en tidigare permanentbostad i Sverige väger och att det krävs att näst intill samtliga band med Sverige kapas för att ändra sin skatterättsliga hemvist.  

Skatteavtalet mellan Sverige och Portugal upphörde att gälla från den 1 januari 2022. Skatteavtalet är sedermera tillämpligt på skatter som har tagits ut under beskattningsår som påbörjades före 1 januari 2022 och avseende källskatt, på belopp som förvärvats före 1 januari 2022. 

Hemvistbedömningar ska inte skilja sig mellan olika landskonstellationer varför det faktum att Sverige och Portugal f.n. inte har ett skatteavtal inte bör påverka vägledningen av denna dom vid fastställande av hemvist mellan Sverige och annat land än Portugal.   

Vi på Skeppsbron Skatt har lång erfarenhet av internationell beskattning av både individer och företag. Skeppsbron Skatt är en del av det oberoende nätverket av skatterådgivare vid namn Taxand, med partnerfirmor i många länder världen över.  

Tveka inte att höra av dig till oss om du eller ditt företag är närvarande i Portugal och därför berörs av det uppsagda skatteavtalet. 

Pernilla van der Capellen
Partner, Global Mobility Services, Private Client Services