Vad innebär avtalet om social trygghet?
Sedan 2008 har Sverige och Japan deltagit i förhandlingsrundor om ett avtal om social trygghet. Under april 2019 undertecknades avtalet av båda stater, och godkändes officiellt av Sveriges riksdag den 27 oktober 2021. Avtalet kan huvudsakligen beskrivas som ett pensionsförmånsavtal och samordnar båda ländernas allmänna system för ålders- och efterlevnadspension samt sjuk- och aktivitetsersättning. Vidare undviks även att en person förlorar sina intjänade socialförsäkringsrättigheter när han eller hon flyttar mellan länderna. Avtalet träder i kraft 1 juni 2022.
Hur kommer avtalet se ut i praktiken?
Japan är Sveriges andra största handelspartner i Asien, och således en viktig avtalspartner. Omkring 2000 svenskar är bosatta i Japan och tusentals svenska jobb är beroende av exporthandeln mellan länderna. Avtalet medför en lättnad för svenskar som arbetar i Japan att kvalificera sig för pension i landet, men även för att få den utbetald om man väljer att bosätta sig i Sverige igen.
Tidigare har en svensk anställd behövt arbeta och betala pensionsavgifter i tio år (120 månader) i Japan för att få japansk pension utbetald i Sverige. I det fall någon inte uppnår tioårsgränsen har personen kunnat ansöka om att få tillbaka delar av sina inbetalda avgifter i form av en engångsutbetalning, en s.k. lump-sum withdrawal payment när han eller hon flyttar från Japan. När avtalet träder i kraft innebär det en betydlig skillnad. Exempelvis kan en person som omfattats av det japanska pensionssystemet i sex år och i minst fyra år även av det svenska pensionssystemet med hjälp av avtalet uppfylla det japanska tioårsvillkoret och därmed ha rätt till japansk ålderspension. Det tidigare systemet har även inneburit dubbla avgifter för arbetsgivare. Avtalet kommer i framtiden att förhindra att socialavgifter betalas i båda länderna samtidigt.
Vid utsändning upp till fem år från en stat till den andra, kvarstår individen i pensionsdelarna (ålders- och efterlevnadspension samt sjuk- och aktivitetsersättning) av socialförsäkringen i den utsändande staten under utsändningsperioden. Även medföljande familjemedlemmar kvarstår i den utsändande statens socialförsäkring. För en svensk arbetsgivare med anställda som sänds ut till eller ifrån Japan skall arbetsgivaravgifterna därför reduceras.
För individer som redan är utsända räknas femårsperioden från och med ikraftträdandet, d v s den 1 juni 2022.
I dess femte avsnitt förklaras även att avtalet inte ger rätt till förmåner för tid före ikraftträdandet. Försäkringsperioder som fullgjorts före ikraftträdandet tas däremot i beaktning.
Är du intresserad och vill läsa mer? Läs gärna Skeppsbron Skatts tidigare nyhetshändelser inom området!
Är du i behov av rådgivning, eller vill du veta mer kring individers gränsöverskridande arbete mellan Sverige och Japan? Tveka då inte att höra av dig till någon i Skeppsbron Skatts GMS-grupp.
