Regeringen har nu lämnat en proposition till riksdagen avseende s.k. riskskatt för vissa kreditinstitut. Bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 2022. Nedan finns en beskrivning av de föreslagna reglerna samt våra kommentarer.
I syfte att stärka de offentliga finanserna och därmed förutsättningarna att möta en framtida finansiell kris har Regeringen bearbetat ett förslag om en speciell beskattning av vissa kreditinstitut.
Bestämmelserna innebär att kreditinstitut med skulder som vid beskattningsårets ingång överstiger ett gränsvärde ska betala riskskatt. Gränsvärdet uppgår under 2022 till 150 miljarder kronor, vilket sedan föreslås räknas upp med ett jämförelsetal baserat på den procentuella skillnaden mellan vardera års prisbasbelopp. Om kreditinstitutet ingår i en koncern gäller gränsvärdet sammantaget för samtliga företag i koncernen.
Riskskatten uppgår till 0,05 procent av beskattningsunderlaget för beskattningsår som börjar under 2022. För beskattningsår som börjar under 2023 och senare uppgår skattesatsen i stället till 0,06 procent. Beskattningsunderlaget består av kreditinstitutets skulder vid beskattningsårets ingång, undantaget bl.a. avsättningar och obeskattade reserver.
Det föreslagna regelverket kommer att beröra flera svenska banker och kreditmarknadsföretag samt dess utländska motsvarigheter. Ett utländskt kreditinstitut omfattas av bestämmelserna under förutsättning att det har skulder vid beskattningsårets ingång som är hänförliga till verksamhet som bedrivs från filial i Sverige.
Vår kommentar
Olika förslag om beskattning av kreditinstitut har varit föremål för diskussion under flera år. Tidigare förslag har tagits tillbaka efter massiv kritik, men ett nytt förslag har varit väntat.
Det förslag som Regeringen nu går vidare med har tidigare anmälts till EU-kommissionen för bedömning huruvida det skulle utgöra en form av otillåtet statsstöd. Trots att kommissionen ännu inte har kommit med besked i frågan har Regeringen valt att gå vidare med förslaget. Frågan om förslaget leder till en konkurrenssnedvridning kvarstår därmed eftersom det endast är de stora kreditinstituten som kommer att omfattas.
Vidare kan konstateras att det, i enlighet med flera remissinstansers kritik, kan föreligga svårigheter att i praktiken avgränsa skulder till svensk respektive utländsk verksamhet då en filial inte utgör en egen juridisk person.
Nästa steg är att riksdagen röstar om förslaget och förutsatt att riksdagen antar propositionen kommer de nya reglerna alltså att träda i kraft redan den 1 januari 2022.
Tveka inte att kontakta din rådgivare hos Skeppsbron Skatt för vidare diskussion.
