EU-domstolen har i beslut den 18 maj 2021 lämnat förhandsbesked i mål C-248/20 Skellefteå Industrihus, vilket hänvisats till domstolen av Högsta Förvaltningsdomstolen (HFD). Avgörandet innebär att de svenska reglerna om omedelbar återbetalningsskyldighet för moms som dragits av under uppförandeskedet av byggnad, underkänns i sin nuvarande form.
Enligt momslagen ska bolag som beviljats frivillig skattskyldighet under uppförandeskedet av en byggnad, genom jämkning återbetala hela det belopp som dragits av under uppförandet i fall då byggnadsprojektet upphör innan någon momspliktig uthyrning har kommit till stånd. Denna jämkning ska ske vid ett enda tillfälle och ränta ska påföras det återbetalda beloppet.
Omständigheterna i svenska målet var följande. Skellefteå Industrihus AB (”bolaget”) planerade att på egen fastighet uppföra en kontorsbyggnad för momspliktig lokaluthyrning. Bolaget ansökte därför om frivillig skattskyldighet under uppförandeskede vilket beviljades av Skatteverket. Bolaget gjorde därefter löpande avdrag för ingående moms hänförlig till uppförandet av byggnaden. Efter att en av de potentiella hyresgästerna inte längre var intresserad av att hyra lokal i byggnaden ansåg bolaget att projektet inte var ekonomiskt lönsamt och beslutade därför att inte fullfölja byggprojektet.
Eftersom byggprojektet inte fullföljdes upphörde bolagets frivilliga skattskyldighet och bolaget återbetalade all tidigare avdragen investeringsmoms i enlighet med momslagens regler härom. Bolaget ändrade emellertid senare uppfattning i frågan och begärde omprövning avseende den återbetalade ingående momsen, eftersom bolaget ansåg att kravet på återbetalning i den svenska momslagstiftningen inte var förenligt med EU-rätten. Skatteverket avslog bolagets begäran om omprövning, varefter bolaget överklagade till domstol. Efter att målet vandrat genom instansordningen begärde HFD förhandsbesked från EU-domstolen.
EU-domstolen anser i korthet att kravet i svensk lagstiftning på omedelbar återbetalning av moms som dragits av under uppförandet av en byggnad inte är förenligt med EU-rätten. Medlemsstaterna har enligt domstolen visserligen stora befogenheter att bestämma utsträckningen av rätten till frivillig skattskyldighet vid uthyrning av fastighet men dessa befogenheter innebär dock inte att Sverige får inskränka avdragsrätten för ingående moms genom att återkalla en sedan tidigare beviljad avdragsrätt. EU-domstolen slår dock slutligen fast att när ett bolag inte längre har för avsikt att bedriva momspliktig uthyrning i fastigheten så ska gjorda momsavdrag justeras.
Vår kommentar:
EU-domstolen underkänner våra svenska regler om omedelbar återbetalning av investeringsmoms eftersom dessa inskränker en redan beviljad avdragsrätt för moms. Domstolen anger emellertid vidare att när avsikt att använda fastigheten för momspliktiga transaktioner inte längre finns, alternativt om fastigheten ska användas i momsfri verksamhet, så bryts sambandet med de utgående momspliktiga transaktionerna som berättigat det tidigare momsavdraget, och i dessa situationer ska justering ske.
Momslagens regler om (löpande) jämkning innebär att om användningen av en investeringsvara (t ex en fastighets som varit föremål för investeringar av viss omfattning) ändras på så sätt att avdragsrätten minskar i förhållande till investeringstillfället, så ska återbetalning genom jämkning ske förutsatt att avdrag för investeringsmomsen gjorts.
I ljuset av detta väcker EU-domstolens uttalande om löpande justering (jämkning) vissa frågor: innebär domstolens resonemang att när en verksamhet upphör pga. att avsikten att driva den vidare inte längre finns, så ska justering av tidigare avdragen investeringsmoms ske – dvs ska investeringsmoms i förekommande fall alltid jämkas när verksamheten upphör? Utgör en ändrad avsikt en sådan ändrad användning som medför krav på (löpande) jämkning? Vi ställer oss frågande till en sådan tolkning. Nu återstår dock att se hur HFD väljer att tolka och tillämpa det svar som erhållits från EU-domstolen.
Kontakta oss gärna för en diskussion avseende detta.
