Europeiska kommissionen har den 18 februari 2021 överlämnat en formell underrättelse till den svenska regeringen om att uttag av kupongskatt på utdelning till utländska offentliga pensionsinstitut kan vara oförenlig med den fria rörligheten för kapital i EUF-fördraget och EES-avtalet
Bakgrunden till underrättelsen är att de svenska allmänna pensionsfonderna (AP-fonderna) är helt undantagna från beskattning, medan utländska offentliga pensionsinstitut i andra EU-medlemsstater eller EES-länder kan träffas av kupongskatt (upp till 30% skatt) på utdelningar på aktier i svenska aktiebolag och andelar i svenska värdepappersfonder/specialfonder.
Sammanfattningsvis anser kommissionen att den svenska lagstiftningen missgynnar offentliga pensionsinstitut hemmahörande i andra medlemsstater eller EES negativt enbart på grund av deras hemvist.
Kommissionen anser därför att den svenska lagstiftningen principiellt förefaller utgöra en begränsning av den fria rörligheten för kapital enligt EUF-fördraget och EES-avtalet. Kommissionen uppger också att den inte känner till något giltigt skäl för den svenska ordningen.
Den svenska regeringen har uppmanats att inkomma med sitt svar på kommissionens underrättelse inom två månader.
Kommentar
Frågan om svensk källskatt på utdelning till utländska pensionsinstitut är förenlig med unionsrätten har varit föremål för prövning i Högsta förvaltningsdomstolen vid ett flertal tillfällen (se HFD 2017 ref. 9 I & II och HFD 2019 ref. 30). Inom ramen för Högsta förvaltningsdomstolens prövning i HFD 2017 ref. 9 I begärde HFD förhandsavgörande från EU-domstolen (mål C-252/14, Pensioenfonds Metaal en Techniek). EU-domstolen ansåg att en lagstiftning som den svenska, där inhemska livförsäkringsföretag och pensionsstiftelser omfattas av schabloniserad avkastningsskatt medan utländska motsvarigheter i stället erlägger kupongskatt, inte i sig stod i strid med den fria rörligheten för kapital. Situationerna ansågs inte jämförliga då Sverige inte hade beskattningsrätt över de samlade tillgångarna innehavda av pensionsfonder utan hemvist i Sverige. EU-domstolen fann dock att en restriktion förelåg i det fallet att pensionsfonder utan hemvist i Sverige inte hade rätt att beakta kostnader för intäkternas förvärvande vid beräkning av underlaget för kupongskatt, medan beskattningsunderlaget för avkastningsskatt medger sådant beaktande.
Noterbart är att Högsta förvaltningsdomstolen i HFD 2017 ref. 9 II, utan begäran av förhandsavgörande, ansåg att ett finskt arbetspensionsförsäkringsbolag (förvaltade den finska obligatoriska arbetspensionsförsäkringen) inte befann sig i en objektivt jämförbar situation med de svenska AP-fonderna vid en prövning enligt unionsrätten.
Den situation som kommissionen i sin underrättelse nu lyft fram avser huruvida utländska offentliga pensionsinstitut (inte utländska pensionsinstitut i sig) från andra EU-medlemsstater och EES-länder behandlas mindre förmånligt än svenska offentliga pensionsfonder enbart på grund av deras hemvist.
Skeppsbron Skatt, som biträder många skattskyldiga i likande frågor, följer med stort intresse den fortsatta utvecklingen och den svenska regeringens kommande svar på kommissionens underrättelse.
