Ställningstagande från Skatteverket – pågående tjänster som avslutas innan avtalstiden har gått ut

I ett nytt ställningstagande från 27 januari 2021 redogör Skatteverket sin syn på huruvida moms ska ingå i det belopp en köpare måste betala i samband med att ett pågående avtal sägs upp innan avtalstidens slut.

Ställningstagandet berör avtal som innebär att en tjänst tillhandahålls under en längre tid, t.ex. olika abonnemangsavtal eller hyresavtal, och där uppsägning sker innan avtalstiden löpt ut. Ställningstagandet behandlar däremot inte avgifter vid avbokning innan en tjänst börjat tillhandahållas eller avgifter vid utebliven närvaro (no show).

Skatteverket anser att oavsett om köparen har möjlighet att fortsätta använda tjänsten under uppsägningstiden eller inte rör det sig om ett tillhandahållande av en tjänst. Detta även om köparen väljer att inte använda tjänsten trots att möjlighet ges då det enligt Skatteverket är rätten i sig att använda tjänsten som utgör tillhandahållandet.

Om köparen får betala ett belopp till säljaren, oavsett om tjänsten fortsätter utnyttjas efter uppsägningen eller inte, anser Skatteverket att detta belopp utgör en tillkommande del av ersättningen för tjänsten som moms ska beräknas på. Det är enligt verket vanligt att det belopp som köparen ska betala vid uppsägning regleras i avtalet och enligt aktuellt ställningstagande har det ingen betydelse om beloppet motsvarar den ersättning säljaren skulle mottagit om avtalet inte sagts upp i förtid eller om beloppet understiger denna ersättning.

I ställningstagandet anger Skatteverket två exempel när moms ska anses ingå i den tillkommande ersättningen.

Det första exemplet berör det belopp en hyrestagare betalar till en biluthyrare p.g.a. uppsägning av hyresavtalet innan avtalstidens slut där detta belopp enligt Skatteverket är en del av ersättningen för biluthyrningstjänsten.

Det andra exemplet tar sikte på momspliktig uthyrning av fastighet och det i förväg fastställda belopp en hyresgäst betalar till hyresvärden vid uppsägning av hyresavtalet innan bindningstiden gått ut. Även i denna situation anser Skatteverket att det fastställda beloppet är en del av ersättningen för tjänsten.

Det ovanstående gäller dock enligt Skatteverket inte ersättning som köparen betalar vid uppsägning av ett avtal när tjänsten ännu inte har börjat tillhandahållas av säljaren.

 

Vår kommentar:

Ställningstagandet innebär enligt vår mening ett förändrat synsätt som innebär att i princip alla belopp som köpare betalar vid uppsägning av ett avtal avseende pågående tjänster ska beläggas med moms. Tidigare ansågs detta belopp i många fall utgöra ett skadestånd eller liknande och ansågs därmed inte utgöra ersättning för tjänster. Som vi tolkar ställningstagandet bedöms detta belopp nu alltid vara en del av ersättningen för tillhandahållandet av tjänsten och därmed momspliktigt.

Som vi har förstår det grundar sig ställningstagandet i EU-praxis, dels en EU-dom som kom sommaren 2020 (C-43/19, Vodafone Portugal) dels en EU-dom från 2018 (C- 295/17 MEO – Servicos de Comunicacoes e Multimédia).

Båda EU-domarna avser företag som tillhandahållit telekommunikationstjänster abonnemangsvis med bindningstid och med förmånliga avtalsvillkor. Villkor om bindningstid och fastställd ersättning vid uppsägning säkerställde att säljarna erhöll en viss intäkt trots att avtalet med kunden sägs upp innan avtalstidens slut och trots att kunden från start erhållit förmånliga avtalsvillkor som kunden inte hade fått vid ett löpande avtal utan bindningstid.

Vi menar att Skatteverket drar för långtgående slutsatser av dessa domar. Av domarna framgår att fråga var om specifika situationer där tjänster tillhandahölls mot ett förmånligt pris under förutsättning att avtalet gavs en viss löptid. Den ersättning som skulle utgå om kunden säger upp avtalet var dessutom fastställd vid avtalets ingående.

Vi menar att det i målen var av avgörande betydelse för bedömningen om beloppet är fastställt i samband med avtalets ingående eller inte. Att generell uttala att det ska redovisas moms på alla betalningar som sker med anledning av att avtal om löpande tillhandahållande sägs upp är enligt vår mening fel.

I exemplet gällande hyresavtalet som nämns i ställningstagandet är det belopp som ska betalas vid uppsägning bestämt  vid avtalets ingående. Detta kan möjligen vara i linje med ovannämnda avgöranden från EU-domstolen. Det är dock ett exempel och det framgår inte tydligt huruvida detta är en avgörande omständighet eller inte. Vad gäller enligt Skatteverket vid andra uppsägningar av lokalhyreskontrakt? Hittills har ersättningar som betalats i samband med att hyresgäst sagt upp hyresavtal i förtid normalt ansetts vara att jämställa med skadestånd, dvs det utgör inte ersättning för tjänsten utan för den skada som hyresvärden drabbas av som följd av avtalsbrottet.

Som framgår ovan menar vi att Skatteverket redovisar ett förändrat synsätt kring momshanteringen avseende belopp som tidigare ofta ansågs vara momsfria. Skatteverket anger dock inte angivit något datum från när detta nya förändrade synsätt ska gälla, vilket vi menar är olyckligt. Med detta sagt kan det finnas anledning att se över redan ingångna uppgörelser där ”momsfria” skadestånd erlagts eller erhållits och vid behov vidta rättelser visavi Skatteverket.

Kontakta oss gärna för en diskussion avseende detta.