Nya förslag om digital beskattning i OECD:s Pillar One

Digitaliseringen av ekonomin har inneburit oändliga möjligheter för företag att nå och sälja till nya konsumenter på flera marknader utan att behöva etablera sig där konsumenten finns. Försäljningen kan istället ske genom en hemsida. Försäljning via en hemsida innebär att företagen har möjlighet att sälja till konsumenter i flera länder utan att behöva betala skatt på vinsten som uppkommer från försäljningen där konsumenten finns.

Då digitaliseringen av ekonomin ökar och det inte finns några indikationer på att det kommer avta har OECD initierat flertalet projekt för att anpassa det internationella skattesystemet till de nya omständigheterna. Pillar One är ett av dessa projekt.

Den 12 oktober 2020 publicerades det senaste utkastet som efter mycket konsultation tagit projektet ett steg framåt. I det här inlägget sammanfattar vi rapporten.

 

Pillar One – vad är nytt och vad är viktigt?

Med Pillar One vill OECD uppdatera och förbättra det internationella inkomstskattesystemet genom förändrade vinstfördelnings- och nexusregler. Syftet är att utvidga beskattningsrätten för att säkerställa att beskattning inte begränsas till skattskyldiga med fysisk närvaro i ett land.

Pillar One består av tre nyckelelement som tillsammans utgör OECD:s förslag på hur det internationella skattesystemet kan förändras, nämligen genom:

  • En ny beskattningsrätt (Amount A)
  • Fast ersättning för vissa marknadsförings- och distributionsaktiviteter (Amount B), samt
  • Tvistlösningsmekanismer (Tax Certainty)

Frågorna och förslagen är fortfarande öppna för diskussion och målsättningen är att kunna presentera en slutlig rapport i mitten av 2021.

 


En ny beskattningsrätt – Amount A

Scope och undantag

I den här rapporten har OECD utvidgat omfattningen av projektet med anledning av de skiljaktigheter som uppstått. Bolag som omfattas av definitionerna nedan kommer troligtvis träffas av förslagen:

  • Consumer Facing Businesses (CFB)
    • Bolag som tillhandahåller varor eller tjänster, direkt eller indirekt, som vanligtvis säljs till kunder för privat bruk. Detta inkluderar även licensiering och franchising
  • Automated Digital Services (ADS)
    • Exempel på ADS är sociala medier plattformar och online-spel

I tidigare rapporter har enbart CFB nämnts. Både ADS och CFB är företag som kan ha betydande och långvarig interaktion med kunder och användare i en marknadsjurisdiktion. 

OECD lyfter att vissa branscher och bolag kommer att vara undantagna från den nya beskattningsrätten och lyfter exempelvis finansiella tjänster. Även bolag med en omsättning under 750 miljoner Euro föreslås vara undantagna från de nya reglerna, men ännu är inget bestämt. Vidare föreslås vissa undantag för koncerner som omsätter mer än 750 miljoner Euro men endast har en liten andel försäljning inom ADS eller CFB.

Nya vinstallokeringsregler

Utifrån koncernredovisningen ska en del av vinsten hos ADS eller CFB över en viss gräns samt med viss de minimis utländsk omsättning allokeras till en marknadsjurisdiktion. Beräkningen och fördelningen av Amount A sker genom en trestegsformel som inte är baserad på armlängdsprincipen (ALP). Likt tidigare finns önskemål om uppdelning för skattskyldiga som utför såväl ADS/CFB som andra aktiviteter inom samma jurisdiktion.

I rapporten uppmärksammas att de nya reglerna kan leda till dubbelbeskattning, varav OECD föreslår att de metoder för avräkning av skatt som redan används idag kan vara en lösning. En annan lösning som presenteras är att införa förenklingsregler (s.k. safe harbours).

Nytt nexus

Om försäljningen på en viss marknad överstiger ett visst belopp får koncernen ett så kallat Nexus, d.v.s. en närvaro i landet där konsumenten finns. De nya nexus-förslagen ska enbart användas för att identifiera marknadsjurisdiktioner berättigade till Amount A och kan inte leda till några andra konsekvenser för koncernen som en faktisk närvaro innebär.

Nexus-reglerna kan komma att appliceras olika för ADS och CFB. Detta då ADS i regel kan utföras på distans med stark anknytning till en viss marknad, jämfört med CFB där möjligheten att delta på distans är lägre. Vinstmarginalerna i CFB är typiskt längre än de i ADS, vilket kan motivera ett högre gränsvärde för CFB.

Ingen konsensus har nåtts avseende storleken på gränsvärdena, men rapporten ger intrycket av att gränsbeloppen kommer att bli olika stora för ADS respektive CFB. Det övervägs även att använda lägre gränsvärden för utvecklingsekonomier.

 


Fast ersättning – Amount B

I syfte att förenkla hanteringen och minska antalet tvister mellan företag och skattemyndigheter föreslår OECD en fast ersättning, Amount B, för vissa aktiviteter. Amount B innebär en standardiserad ersättning för vissa marknadsförings- och distributionsaktiviteter. För att förtydliga vilka bolag som är berättigade till en fast ersättning, Amount B, ställer OECD upp ett antal krav enligt en positiv lista, d.v.s. vad bolaget bör göra, och ett antal krav på vad bolaget inte bör göra, negativ lista. Företaget i fråga bör exempelvis ha kontakt med kunder och inte utföra alltför omfattande FoU för att vara berättigad till Amount B. Ytterligare krav/undantag kan tillkomma.

Ersättningen till utföraren av marknadsförings- och distributionsaktiviteter föreslås baseras på benchmarkanalyser och en procentuell avkastning på försäljningen (varierar beroende på bransch och område).  

Tvistlösningsmekanismer
Det föreslås olika tillvägagångssätt för förebyggande och tvistlösande mekanismer för att undvika dubbelbeskattning med avseende på Amount A. I huvudsak kräver alla regeringsengagemang.

 


Vår kommentar

Arbetet med att ta fram en konsensuslösning för 137 medlemsländer gällande digital beskattning har varit både en utmanande och omfattande insats för OECD. Mot bakgrund av Covid-19 utbrottet under året har arbetet försvårats och pressen ökar nu ytterligare på OECD att presentera en konsensuslösning i mitten på 2021 för att hindra länder från att genomföra egna regler.

Konsensusen lyser dock med sin frånvaro i rapporten och mycket är tyvärr fortfarande oklart, exempelvis scopet, undantagen och samtliga gränsbelopp. Vi vill dock poängtera att det utökade scopet, om det står sig i den slutliga rapporten, innebär att fler företag kommer att beröras av de nya reglerna än vad de tidigare rapporterna gav sken av.

Trots alla otydligheter så är det en sak som nu tycks uppenbar, nämligen att om det slutliga förslaget har flera likheter med detta utkast kommer det att medföra stora förändringar för skattemyndigheter och multinationella företag. Implementeringen och efterlevnaden av Pillar One kommer bli tids- och resurskrävande och problemen synes bli mer komplexa ju mer detaljerade rapporterna blir.

Om du redan nu har funderingar över hur OECD:s nya Pillar One kan komma att påverka ditt företag är du varmt välkommen att kontakta oss.

Vi kommer med intresse att följa utvecklingen och uppdatera när OECD publicerar nästa rapport.