Budgetproposition för 2021 – highlights

Den 21 september 2020 presenterade regeringen sin budgetproposition för 2021. Mycket av innehållet är redan känt via media men nedan följer en sammanställning av de viktigaste punkterna i propositionen gällande företagsbeskattning och arbetsgivare.


Tillfällig skattereduktion för investeringar
Med anledning av Corona-pandemin har investeringstakten hos företag minskat. För att stimulera tidigareläggning av planerade och nya investeringar föreslår regeringen en tillfällig skattereduktion om 3,9 procent av anskaffningsvärdet på inventarier som har anskaffats under perioden 1 januari t.o.m. 31 december 2021. Skattereduktionen innebär en skatteavräkning mot inkomstskatten för alla fysiska och juridiska personer som redovisar inkomst av näringsverksamhet, vilket omfattar aktiebolag, enskild näringsverksamhet, ekonomiska föreningar och handelsbolag.
Skattereduktionen föreslås gälla vid sidan av det ordinarie systemet för värdeminskningsavdrag. De inventarier som föreslås omfattas av förslaget är maskiner och andra materiella inventarier som är avsedda för stadigvarande bruk i verksamheten och som enbart får skrivas av genom årliga värdeminskningsavdrag.
Skattereduktionen, som gäller för inventarier som förvärvas under 2021, föreslås träda i kraft den 1 januari 2022. Företag som har kalenderår som beskattningsår kommer kunna begära skattereduktion i inkomstdeklarationen 2022. Regeringen föreslår även att det bör finnas en möjlighet att göra skattereduktion för outnyttjat utrymme det efterföljande året.
 


Justerade bestämmelser om avdrag för koncernbidragsspärrat underskott och avdrag för negativt räntenetto
Regeringen föreslår att justerade bestämmelser införs som möjliggör ytterligare avdrag för koncernbidragsspärrade underskott om ett underskottsföretag på grund av nekat avdrag för negativt räntenetto annars redovisar ett överskott.
Bakgrunden till förslaget är att nya ränteavdragsbegränsningsregler trädde i kraft den 1 januari 2019, vilket förenklat innebär att ett företags s.k. negativa räntenetto får dras av med ett belopp som maximalt motsvarar 30 procent av företagets skattemässiga EBITDA. Med anledning av avdragsbegränsningen genomfördes även en ändring av den s.k. koncernbidragsspärren. Koncernbidragsspärren inträder vid vissa ägarförändringar och innebär en begränsning i ett företags möjlighet att göra avdrag för tidigare års underskott mot koncernbidrag mottagna från företag mot vilka en spärr föreligger.
Sedan den 1 januari 2019 ska det överskott som utgör beloppsgränsen för avdrag för koncernbidragsspärrade underskott beräknas som om företaget gör avdrag för sitt negativa räntenetto i sin helhet. Detta kan medföra negativa skattekonsekvenser för företag som inte kan få fullt avdrag för sitt negativa räntenetto om företaget samtidigt har underskott från tidigare år som är koncernbidragsspärrade. Reglerna medför i en sådan situation att företag inte kan utnyttja sitt koncernbidragsspärrade underskott mot den icke avdragsgilla delen av det negativa räntenettot.
Ändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2021 och föreslås inte tillämpas retroaktivt.


Höjd skatt på finanssektorn
Regeringen föreslår att skatten på finanssektorn bör höjas ytterligare. Enligt förslaget bör skatten på finanssektorn öka med 5 miljarder kronor från 2022 och med ytterligare 1 miljard kronor från 2023. Skatteuttaget på finanssektorn föreslås därmed öka med 5 miljarder kronor 2022 och 6 miljarder kronor 2023 jämfört med idag.
Regeringen avser att återkomma till riksdagen med ett förslag. Det kommande förslaget föreslås träda i kraft den 1 januari 2023.
 


Ytterligare förstärkning av nedsättningen av arbetsgivaravgifter för personer som arbetar med forskning eller utveckling
För att förbättra möjligheten för företag att bedriva forskning och utveckling föreslår regeringen att nedsättningen av arbetsgivaravgifter för personer som arbetar med forskning eller utveckling förstärks ytterligare. Enligt förslaget bör kravet på hur stor del av arbetstiden under kalendermånaden som den anställde har arbetat med forskning eller utveckling sänkas till minst hälften istället för minst tre fjärdedelar av arbetstiden.
Vidare föreslår regeringen att det högsta sammanlagda avdraget som får göras för samtliga personer som arbetar med forskning eller utveckling hos den avgiftsskyldige höjs från 450 000 kr till 600 000 kr per månad.
Ändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2021.
 


Tillfälligt nedsatta arbetsgivaravgifter för personer mellan 19 och 23 år
Regeringen föreslår att en tillfällig nedsättning av det samlade uttaget av arbetsgivaravgifter och allmän löneavgift bör införas på ersättning till personer som vid årets ingång har fyllt 18 år men inte 23 år. Enligt förslaget bör nedsättningen utformas så att endast ålderspensionsavgiften och 9/20 av de övriga avgifterna ska betalas på ersättning upp till 25 000 kr per kalendermånad. Det innebär en nedsättning med 11,69 procentenheter och en avgiftsnivå om sammantaget 19,73 procent (jämfört med normala 31,42 procent). Nedsättning bör enligt förslaget gälla för den del av ersättningen som uppgår till högst 25 000 kr per kalenderår.
Förslaget avser att stödja en grupp som förlorat jobben till följd av Corona-pandemin och avser även att förbättra möjligheterna för företag att behålla och nyanställa personal.
Ändringen föreslås träda i kraft den 1 april 2021 och de tillfälliga bestämmelserna föreslås gälla t.o.m. den 31 mars 2023.
 


Tillfällig nedsättning av arbetsgivaravgifter för upp till två anställda
Regeringen föreslår att nedsättningen av arbetsgivaravgifter för den först anställda (även kallat växa-stödet) bör utvidgas tillfälligt till företag som inte har någon anställd och som anställer en eller två personer samt till företag med en anställd som anställer ytterligare en person.
Sedan tidigare finns möjlighet till nedsättning av arbetsgivaravgifter för den först anställda för enskilda näringsidkare som anställer sin första person, aktiebolag som inte har någon anställd eller endast en anställd som också är delägare samt handelsbolag utan anställda och med högst två delägare. Reglerna innebär att arbetsgivaren bara ska betala ålderspensionsavgift om 10,21 procent på den del av ersättningen som inte överstiger 25 000 kr per månad till den anställde under de tolv första månaderna.
För att stötta livskraftiga företag och skapa jobb föreslår regeringen att nedsättningen av arbetsgivaravgiften för den första anställde tillfälligt utvidgas. Förslaget innebär att nedsättning ges till företag som inte har någon anställd och som anställer en eller två personer samt till företag med en anställd som anställer ytterligare en person. Den föreslagna nedsättningen gäller för anställningar under perioden 1 juli 2021 till 31 december 2022.
Ändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2021.
 


Utökning av expertskatten
Maximal giltighet för särskild skattelättnad för utländska experter och nyckelpersoner (”expertskatt”) utökas från tre till fem år. För arbetsgivare innebär det att underlaget för arbetsgivaravgifter reduceras med 25% under den tid som den anställde beviljats skattelättnad. För den anställde innebär det att motsvarande andel (25%) av bruttoinkomsten är skattefri.
Ändringen träder i kraft den 1 januari 2021 och gäller retroaktivt för personer som började arbeta/vistas i Sverige efter den 31 maj 2020.


Har ni frågor om hur budgetpropositionen påverkar ert företag, eller vill diskutera någon av ovanstående punkter, är ni varmt välkomna att kontakta oss för en diskussion.