I en promemoria från Finansdepartementet publicerad den 25 mars 2020 (Fi2020/01338/S1) föreslås att det ska införas justerade bestämmelser avseende avdrag för koncernbidragsspärrade underskott när ett bolag har ej avdragsgillt räntenetto.
Bakgrunden till förslaget kan sammanfattas enligt följande. Den 1 januari 2019 trädde nya ränteavdragsbegränsningsregler i kraft, vilka förenklat innebär att ett bolags s.k. negativa räntenetto får dras av med ett belopp som motsvarar 30 procent av bolagets skattemässiga EBITDA. Med anledning av avdragsbegränsningen genomfördes även en ändring avseende den s.k. koncernbidragsspärren. Koncernbidragsspärren inträder vid vissa ägarförändringar och innebär en begränsning i ett företags möjlighet att göra avdrag för tidigare års underskott mot koncernbidrag mottagna från bolag mot vilka en sådan spärr föreligger. Sedan 1 januari 2019 ska det överskott som utgör beloppsgränsen för avdrag för koncernbidragsspärrade underskott beräknas som om företaget gör avdrag för sitt negativa räntenetto i sin helhet.
Svenskt Näringsliv har i en hemställan (Fi2019/01603/S1) uppmärksammat att negativa skattekonsekvenser kan uppstå för företag som inte kan få fullt avdrag för sitt negativa räntenetto om företaget samtidigt har underskott från tidigare år som är koncernbidragsspärrade. Reglerna medför i en sådan situation att företaget inte kan utnyttja sitt koncernbidragsspärrade underskott mot den icke avdragsgilla delen av det negativa räntenettot. Dessa företag kan därmed tvingas betala skatt trots att de har outnyttjade underskott från tidigare år.
I promemorian från Finansdepartementet konstateras att de nuvarande bestämmelserna kan få en oavsiktlig effekt. I promemorian föreslås därför vissa ändrade bestämmelser för att motverka denna effekt. De föreslagna ändringarna innebär att företag som enligt koncernbidragsspärren helt eller delvis inte får dra av koncernbidragsspärrade underskott och som enligt avdragsbegränsningen för negativa räntenetton helt eller delvis inte får dra av ett negativt räntenetto, ska öka avdragen för koncernbidragsspärrade underskott. De nya bestämmelserna innebär därmed ett efterföljande steg i förhållande till tillämpningen av koncernbidragsspärren och avdragsbegränsningen för negativa räntenetton. Förslaget innehåller även vissa justeringar i beräkningen när koncernbidrag mottagits från företag mot vilket spärr föreligger.
De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 2021. Remissvaren ska ha kommit in till Finansdepartementet senast den 18 maj 2020.
Kommentar
De föreslagna bestämmelserna är positiva för företag som har koncernbidragsspärrade underskott och samtidigt ej avdragsgilla räntenetton. Om förslaget genomförs kommer det bli möjligt att dra av koncernbidragsspärrade underskott mot ej avdragsgillt räntenetto och därmed undvika situationen att företaget hamnar i skatteposition till följd av ej avdragsgilla räntor. Det kan noteras att det skulle vara möjligt att ge företagen möjlighet att tillämpa reglerna retroaktivt, men något sådant förslag lämnas inte.
Vi följer utvecklingen i lagstiftningsärendet och är tillgängliga för att besvara eventuella frågor från er.
