Regeringen har lagt fram en proposition avseende ändringsprotokoll beträffande skatteavtalet med Brasilien, vilket medför förändringar av ett antal regler i skatteavtalet. Nedan beskriver vi de viktigaste förändringarna som medför ändrade förutsättningar för svenska investeringar i Brasilien.
Allmänt
Skatteavtal fördelar beskattningsrätten över inkomster mellan två stater. Sverige har över lång tid försökt förhandla om skatteavtalet med Brasilien som ingicks 1975, då det har funnits flera bekymmer med Brasiliens tillämpning av skatteavtalet men också eftersom skatteavtalet ansetts föråldrat. Liknande problem fick Tyskland att helt säga upp skatteavtalet med Brasilien 2005.
Ändringsprotokollet ingicks 19 mars 2019 men börjar tillämpas först året efter att både Sveriges riksdag och Brasiliens parlament godkänt ändringarna genom lagändringar. Vad gäller Sverige är således denna process snart färdig eftersom propositionen lagts fram, men för Brasilien finns det i nuläget ingen uppskattning när processen kan färdigställas eftersom lagförslaget bereds inom regeringskansliet. Normalt uppskattas tiden för ratifikation av ett skatteavtal i Brasilien till mellan ett och fyra år. Tidigast kommer det nya skatteavtalet därmed att börja gälla under 2021.
Sänkta skattesatser på källskatter
I skatteavtalet med Brasilien har källstaten (det land som inkomsterna härrör från) haft rätt att ta ut källskatt på utdelning, ränta och royalty. Dessa skattesatser sänks nu från 15-25 procent till 10-15 procent.
Utländsk källskatt som betalas av svenska företag kan normalt avräknas mot den svenska skatten vilket då medför att samma inkomst inte beskattas två gånger, både i utlandet och i Sverige. Avräkning förutsätter emellertid bl.a. att det svenska bolaget har ett skattepliktigt överskott och ett tillräckligt s.k. spärrbelopp för att avräkna den utländska skatten, vilket inte alltid är fallet. Det är därför positivt för svenska företag med investeringar i Brasilien att dessa skattesatser sänks.
Ändrad definition av royalty
Brasilien har länge tillämpat en definition av begreppet royalty som innebär att betalningar för teknisk service och assistans ses som royalty. Detta har medfört att källskatt om 15 procent tagits ut på betalningar till svenska företag som hänför sig till olika typer av tjänster utförda i Brasilien. Sverige har inte delat denna definition av royalty, vilket medfört att Skatteverket regelmässigt nekat avräkning för den brasilianska källskatten ifråga (eftersom den tagits ut i strid med skatteavtalet). Detta har lett till dubbelbeskattning av flera svenska företag som tillhandahåller tjänster i Brasilien.
Bland ändringarna i skatteavtalet finns ett förtydligande i detta hänseende. I det s.k. protokollet till avtalet stadgas att det är ”förstått” att uttrycket royalty omfattar teknisk service och assistans. Ändringen medför att Brasiliens tillämpning av avtalet blir den riktiga. I framtiden kommer Brasilien därmed ha rätt att ta ut källskatt på svenska företags tillhandahållanden av teknisk service och assistans i Brasilien. Svenska företag har möjlighet att avräkna den brasilianska skatten, om förutsättningarna för detta är uppfyllda.
En särskild fråga är hur förtydligandet i det ändrade avtalet ska påverka tolkningen av det alltjämt gällande skatteavtalet, där skrivningar rörande teknisk service och assistans saknas. Enligt vår uppfattning innebär förändringen ett tydligt tolkningsdatum som indikerar att begreppet royalty i skatteavtalet redan innan ändringen omfattade teknisk service och assistans.
Skatteflyktsregler
En ytterligare förändring är att skatteavtalet uppdateras utifrån arbetet inom OECD med s.k. base erosion and profit shifting. Därvid implementeras en s.k. LOB-klausul (limitation of benefits). Denna klausul innebär att de sänkta skattesatser och skydd som följer av skatteavtalet endast ska tillämpas för bolag som kvalificerar sig för sådana förmåner. Det finns ett antal sätt att kvalificera sig, men som utgångspunkt är rena holdingbolag eller internbanker inte kvalificerade för förmåner enligt avtalet.
Syftet med en LOB-klausul är bl.a. att hindra s.k. treaty-shopping, varmed avses att bolag sätts upp i ett visst land endast för att få förmåner och skydd enligt skatteavtalet som det landet har med ett annat land. T.ex. kan ett tyskt bolag som haft verksamhet i Brasilien velat äga denna verksamhet genom ett svenskt holdingbolag för att få den sänkta källskatt på ränta som följer av det svensk-brasilianska skatteavtalet. Vid en tillämpning av LOB-klausulen i det nya avtalet skulle det svenska holdingbolaget sannolikt inte kvalificera sig för förmåner enligt skatteavtalet, varvid de sänkta skattesatserna inte skulle gälla.
Most favoured nation-regel
Ändringarna i skatteavtalet medför som nämnt sänkta källskattesatser. Dessa skattesatser kan dock bli ännu lägre om Brasilien ingår ett nytt skatteavtal med ett land utanför Sydamerika, och det skatteavtalet innehåller lägre källskattesatser än det svensk-brasilianska avtalet. Då ska nämligen dessa lägre skattesatser även tillämpas i det svensk-brasilianska avtalet.
Vi bevakar utvecklingen vad gäller ikraftträdandet och återkommer i frågan. Om ni vill diskutera hur ändringarna kan komma att påverka er skattesituation i Brasilien är ni välkomna att kontakta oss.
