Regeringen förväntas ta ställning till om Sverige ska övergå till ett ekonomiskt arbetsgivarbegrepp i förhållande till den så kallade 183-dagarsregeln. Förslaget ska läggas fram under våren 2020 och de nya reglerna föreslås träda ikraft den 1 januari 2021.

En övergång till ett ekonomiskt arbetsgivarbegrepp innebär att möjligheten för personer bosatta utomlands till skattefrihet i Sverige enligt 183-dagarsregeln begränsas. 183-dagarsregeln finns både i svensk lagstiftning och i de flesta skatteavtal Sverige har med andra länder. I korthet innebär regeln att tjänsteinkomst för arbete som utförs i Sverige kan undantas från beskattning i Sverige om;

• Den anställde inte vistas i Sverige i mer än 183 dagar per tolvmånadersperiod (kalenderår enligt vissa skatteavtal),
• tjänsteinkomsten betalas av en utländsk arbetsgivare utan fast driftställe i Sverige och
• ersättningen inte belastar ett fast driftställe som arbetsgivaren har i Sverige.

Den som är arbetsgivare anses i dagsläget vara den person som betalar ut lönen och med vem den anställde har ett anställningsavtal, ett så kallat legalt arbetsgivarbegrepp. Med ett ekonomiskt arbetsgivarbegrepp menas att man istället tar sikte på helheten och bland annat ser till vem som drar nytta av det arbete som utförs. Det kan innebära att en person som är löneutbetald från utlandet och som är på kortare tjänsteresa i Sverige, som i dagsläget kan tillämpa 183-dagarsregeln, blir beskattad från och med första dagen i Sverige. En övergång till ett ekonomiskt arbetsgivarbegrepp påverkar både arbetsgivaren och den anställde. Vissa undantag för koncerninternt arbete förväntas ingå i förslaget.

Utöver ett ekonomiskt arbetsgivarbegrepp i förhållande till 183-dagarsregeln förväntas förslaget innehålla mer långtgående registrerings- och rapporteringsskyldigheter för utländska bolag som bedriver verksamhet i Sverige samt skyldigheter för svenska bolag att innehålla källskatt vid utbetalningar avseende arbete utfört i Sverige till utländska bolag som saknar svensk F-skattsedel.

Skeppsbron Skatt kommenterar: I dagsläget är det oklart om föreslaget kommer att överensstämma med tidigare framlagt förslag (som lades fram under 2018) men någon form av justering kan dock förväntas. Ett ekonomiskt arbetsgivarbegrepp är internationellt vedertaget och regeländringen är en anpassning till hur det ser ut på det internationella spelfältet. Vi förväntar oss därför att lagändringen kommer att antas. Som arbetsgivare är det viktigt att vara förberedd och ha rutiner på plats för hanteringen av tjänsteresenärer. Ett första steg är att förstå vad den förväntade regeländringen kan innebära för dig eller ditt företag.

Regeringen har föreslagit att den övre skiktgränsen för statlig inkomstskatt på tjänsteinkomst ska tas bort. Utöver kommunalskatt utgår statlig inkomstskatt om 20 procent på beskattningsbar tjänsteinkomst som under inkomståret överstiger 490 700 kronor (2019). För beskattningsbar inkomst som överstiger den övre skiktgränsen på 689 300 kronor (2019) utgår ytterligare 5 procent i statlig inkomstskatt, den så kallade värnskatten. Borttagandet av den övre skiktgränsen innebär att värnskatten avskaffas. För personer med en årslön om 900 000 kronor förväntas ändringen medföra sänkt skatt med ca 9 000 kr. Ändringen träder ikraft 1 januari 2020.

Den övre skiktgränsen, i sin nuvarande form, infördes 1999 i fördelningspolitiskt syfte. Regeringen återgår nu till grundtanken bakom 1990 års skattereform, det vill säga att det bör finnas en skiktgräns för statlig inkomstskatt på tjänsteinkomst och att en lämplig nivå för den statliga inkomstskatten är 20 procent.

För att ha rätt till skattereduktion för rot- och rut-arbeten föreslår regeringen att betalning för sådant arbete måste ske elektroniskt, till exempel genom inbetalningskort, kontokort, BankID eller Swish. Förslaget går ut på att förenkla för Skatteverket att kräva bevis för att betalning har skett varför betalningen ska vara spårbar. För att en betalning ska anses vara elektronisk ska den förmedlas av den som är betaltjänstleverantör enligt betaltjänstlagen och innehålla uppgift om avsändare, mottagare, belopp och tidpunkt.  Reglerna föreslås träda ikraft 1 januari 2020.

Taket för uppskov med beskattning av vinsten som i vissa fall kan medges vid bostadsförsäljning har tillfälligt tagits bort mellan 21 juni 2016 och 30 juni 2020. Efter 30 juni 2020 vill regeringen återinföra taket för bostadsuppskov, dock höjt från tidigare 1,45 miljoner kronor till 3 miljoner kronor. Syftet med förslaget är att underlätta rörlighet på bostads- och arbetsmarknaden.

Sedan 1 januari 2014 finns rätt till nedsättning av arbetsgivaravgifterna för personer som arbetar med forskning och utveckling under vissa förutsättningar. Det maximala avdraget uppgår i dagsläget till 230 000 kronor per månad och koncern. Regeringen vill nu förstärka avdraget i syfte att underlätta för företag att bedriva verksamhet inom forskning och utveckling. Ett konkret förslag ska läggas fram under hösten 2019 med förväntat ikraftträdande 1 april 2020.

Regeringen avser att lämna ett förslag om sänkt skatt för jobb och företagande som ett led i linjen om grön skatteväxling under 2020. Detta mot bakgrund av att intäkterna från miljöskatter har ökat. Ändringar föreslås träda ikraft 1 januari 2021.

Regeringen har föreslagit att det förhöjda grundavdraget för personer över 65 år ska förstärkas ytterligare för att jämna ut skillnaden i beskattning mellan löneinkomst och pension. Förstärkningen av det förhöjda grundavdraget påverkar alla med en fastställd förvärvsinkomst på mellan ca 210 000 kronor och 1 400 000 kronor per inkomstår, det vill säga ca 1 000 000 pensionärer. Störst blir skillnaden för personer med en årlig pensionsinkomst på ca 525 000 kronor vilket kommer att innebära en skattesänkning på ca 9 700 kronor per år. Ändringen kommer att träda ikraft 1 januari 2020.

Regeringen föreslår att arbetsgivare ska ha möjlighet till nedsättning av arbetsgivaravgifterna när de anställer personer som inte är etablerade på arbetsmarknaden eller som har stått utanför arbetsmarknaden en längre tid. Syftet med förslaget är att fler ska komma i arbete. För lön upp till 23 500 kr ska arbetsgivaravgifterna kunna sättas ned så att arbetsgivaren endast behöver betala ålderspensionsavgiften om 10,21 procent. Förslaget ska läggas fram under våren 2020 och reglerna föreslås träda ikraft 1 juli 2020.

För att främja stimulans i glesbygden föreslås en skattesänkning i form av en skattereduktion om 1 650 kronor per år för personer som bor i vissa geografiska områden med låg befolkningstäthet, längre avstånd och sämre tillgång till service (främst boende i Norrland och Nordvästra Svealand). Förslaget ska läggas fram under hösten 2019 som ett led i linjen om grön skatteväxling och ändringen förväntas träda ikraft 1 januari 2020.

I dagsläget finns under vissa förutsättningar, rätt till avdrag för obligatoriska utländska sociala avgifter som en person betalar på inkomster som är skattepliktiga i Sverige. Ett villkor är att personer som begär avdraget för utländska sociala avgifter som betalas i enlighet med EU-förordningen (883/2004) om samordningen av de sociala trygghetssystemen eller den nordiska socialförsäkringskonventionen ska omfattas av ett annat lands socialförsäkring enligt respektive förordning. Regeringen har föreslagit att detta krav tas bort vilket innebär att personer som betalar obligatoriska utländska sociala avgifter på pensionsinkomster enligt EU-förordningen, men är socialförsäkrade i Sverige, ska ha rätt till avdraget. Lagändringen ska träda ikraft 1 januari 2020.

Vid inkomst av annat förvärvsarbete, till exempel enskild näringsverksamhet, har skattereduktion medgetts för debiterad allmän pensionsavgift oavsett om den har betalats eller ej. Förslaget innebär att skattereduktion endast kommer att medges för betald allmän pensionsavgift. Ändringen träder ikraft 1 januari 2020.

Ett omfattande ändringspaket föreslås träda i kraft den 1 januari 2021 och regeringen avser att i början av 2020 lämna ett förslag på lagstiftning till riksdagen. Paketet innehåller flera betydelsefulla förändringar, bland annat att undantaget från mervärdesskatt vid import av försändelser med lågt värde (mellan 10 – 22 EUR) slopas och alla varor som importeras till EU blir skattepliktiga om inget annat undantag är tillämpligt. Vidare kommer elektroniska marknadsplatser (så kallade ”plattformar”) i vissa fall bli skattskyldiga för mervärdesskatt för försäljning av varor som säljare etablerade utanför EU gör via plattformen. Den särskilda ordningen för redovisning och betalning av mervärdesskatt (Mini-One-Stop-Shop) som i dag gäller endast för elektroniska tjänster utökas till att gälla för alla tjänster och för vissa omsättningar av varor från företag till privatpersoner. Även den nuvarande omsättningströskeln för distansförsäljning av varor från andra EU-länder slopas och i stället ska den EU-gemensamma tröskel om 10 000 EUR som gäller för bestämmande av beskattningsland för elektroniska tjänster även gälla för unionsintern distansförsäljning av varor.

Regeringen föreslår att koldioxidskatten och energiskatten som tas ut på bensin och diesel ska sänkas och att förändringarna bör träda i kraft den 1 januari 2020. Skattenivåerna kommer att fastställas under 2019. Förslagen har lagts fram i syfte att motverka ökade pumppriser på bensin och diesel till följd av inblandning av biodrivmedel på grund av reduktionsplikten och indexering av drivmedelsskatter.

Regeringen anser att en ökad beskattning av finanssektorn är lämplig beaktat de samhällskostnader som kan uppstå i händelse av en finansiell kris. Regeringen har för avsikt att återkomma till riksdagen med ett förslag härvidlag som bör träda i kraft den 1 januari 2022.

I syfte att successivt närma sig ett avskaffande av reklamskatten föreslås en sänkning av skattesatsen för annonser och reklam från nuvarande 7,65 procent till 6,9 procent. Vidare föreslås en höjning av gränsen för redovisningsskyldighet för reklamskatt från 60 000 kronor till 100 000 kronor för ett beskattningsår. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2020.

En skatt på avfallsförbränning bör införas från och med den 1 april 2020 för att nå de nationella klimatmålen och en mer resurseffektiv och giftfri avfallshantering. Enligt regeringen förväntas skatten leda till att avfallsförbränningskapaciteten i Sverige minskar efter 2030 och kan därmed också bidra till att minska Sveriges territoriella fossila växthusgasutsläpp. Skatten kommer initialt att uppgå till 75 kronor per ton avfall under 2020 och kommer därefter successivt höjas till 125 kronor (från och med 2022).

För att minska förbrukningsnivån av plastkassar som bidrar till ett ineffektivt utnyttjande av resurser och nedskräpning som leder till spridning av mikroplaster i naturen föreslår regeringen en skatt på plastbärkassar som uppgår till tre kronor per plastbärkasse, för mindre och tunnare plastkassar föreslås 30 öre per plastbärkasse, bör införas från och med den 1 maj 2020.

Regeringen föreslår ett system för anstånd med betalningen av kupongskatt för utdelning som mottas av utländska bolag (inom EU, eller i land med vilket Sverige har ett skatteavtal innehållandes bestämmelse om informationsutbyte och indrivning av skattefordringar) som går med underskott. Ändringen är en anpassning till ett avgörande i EU-domstolen, avseende fri rörlighet av kapital, med utgångspunkt i att ett utländskt bolag som går med underskott ska kunna få anstånd med betalning av kupongskatt på utdelning i en situation då motsvarande inhemskt bolag inte skulle betalat skatt. Reglerna föreslås träda i kraft 1 januari 2020.