Särskilda skäl mot att tillämpa den s.k. utomståenderegeln i fåmansföretagsreglerna

Kammarrätten har i en dom meddelad den 25 september 2019 (mål nr 521-523-19) funnit att det förelegat särskilda skäl mot att tillämpa den s.k. utomståenderegeln i 57 kap. inkomstskattelagen.

Utomståenderegeln är en del av de s.k. fåmansföretagsreglerna. Syftet med dessa regler är att motverka att inkomster som i grunden utgör en arbetsinkomst tas ut i form av lägre beskattad kapitalinkomst. Reglerna är tillämpliga om det utdelande företaget är ett fåmansföretag och andelarna är kvalificerade hos ägaren. En ägares andelar är bl.a. kvalificerade om ägaren anses verksam i betydande omfattning i företaget.

Enligt utomståenderegeln gäller dock att om utomstående äger andel i företaget i betydande omfattning (minst 30 procent) och haft rätt till utdelning så anses andelarna kvalificerade endast om det finns särskilda skäl. Anledningen till denna undantagsregel är att det utomstående ägandet kan anses motverka incitamenten att omvandla löneinkomster till kapitalinkomster eftersom utomstående ägare har rätt att ta del av de upparbetade vinstmedlen.

Omständigheterna i målet var i korthet följande. Ett svenskt fåmansaktiebolag, X AB, bedrev fondverksamhet och utförde både investerings- och förvaltningsverksamhet. Vinster som uppkom i X AB bestod av kapitalvinster vid försäljningar av portföljbolag. Bolagets aktiekapital utgjordes till 20 procent av A-aktier och till 80 procent av B-aktier. A-aktierna ägdes av grundarna till X AB (däribland person A), styrelseledamöterna samt ett antal anställda i bolaget. B-aktierna ägdes till ca 90 procent av externa investerare. Hur vinsten i X AB skulle fördelas reglerades i ett investeringsavtal, enligt vilket bolagets investerare (B-aktieägarna) förbundit sig att tillskjuta kapital i form av aktieägartillskott för att finansiera driftkostnader och investeringar. B-aktieägarna hade förtur till utdelning upp till investerat belopp inklusive en årlig ränta om 10 procent. Resterande utdelning fördelades med utgångspunkt i andelskapitalet, vilket innebar att A-aktieägarna erhöll 20 procent av den s.k. överavkastningen. I målet var det ostridigt att person A var verksam i betydande omfattning i X AB. Vidare var det ostridigt att det fanns utomstående ägare som i betydande omfattning ägde del i X AB samt hade rätt till utdelning (överstigande 30 procent). Tvisten i målet rörde huruvida det förelåg särskilda skäl mot att tillämpa utomståenderegeln.

I sin dom konstaterade kammarrätten att A-aktieägarna hade investerat mycket blygsamma belopp i X AB och tog en mycket liten ekonomisk risk i förhållande till B-aktieägarna. Vidare var fördelningen av överavkastningen asymmetrisk genom att A-aktieägarnas andel av aktierna och därmed också överavkastningen inte grundade sig på investerat kapital utan på deras arbetsinsatser i bolaget. Slutligen kunde A-aktieägarna inte själva disponera hur mycket som skulle betalas ut till dem i lön respektive utdelning, eftersom löneutbetalningarna enligt aktieägaravtalet inte fick överstiga ett visst belopp utan att det medförde konsekvenser för A-aktieägarna.

Mot bakgrund av dessa omständigheter fann kammarrätten att A inte hade visat att B-aktieägarnas ägande i bolaget motverkat att A-aktieägarna kunde ta ut arbetsinkomster som lägre beskattad utdelning. Kammarrätten fann därmed, i motsats till förvaltningsrätten, att den avtalade fördelningen av utdelning i bolaget stred mot syftet med fåmansreglerna varför det förelåg särskilda skäl mot att tillämpa utomståenderegeln. A:s andelar var därmed kvalificerade varför beskattning av utdelning skulle fördelas mellan inkomstslaget tjänst och kapital. Domen har i nuläget inte överklagats men tidsfristen för överklagande har inte gått ut.

 

Vår kommentar

Enligt Skeppsbron Skatts mening innebär avgörandet en restriktiv tillämpning av utomståenderegeln till följd av att begreppet särskilda skäl ges en vidsträckt innebörd. Avgörandet innebär att verksamma aktieägare inte nödvändigtvis kan förlita sig på ett betydande utomstående ägande för att undvika tjänstebeskattning av utdelning eller kapitalvinster om det t.ex. finns en asymmetrisk fördelning av utdelning i bolaget. Eftersom kammarrättens tolkning av begreppet särskilda skäl saknar klart stöd i lagstiftningens förarbeten bidrar domen även, enligt vår uppfattning, till att förutsättningarna för utomståenderegeln blir mer svårbedömda i vissa situationer.

Tveka inte att kontakta din rådgivare på Skeppsbron Skatt om du vill diskutera närmare.