Skatterättsnämnden har den 10 april 2019 meddelat ett förhandsbesked gällande de nya ränteavdragsbegränsningsreglerna. De nya ränteavdragsbegränsningsreglerna innehåller dels en generell avdragsbegränsning kopplad till EBITDA och dels en riktad begränsning avseende interna skuldförhållanden. Enligt den riktade regeln nekas ränteavdrag när ett internt skuldförhållande uteslutande eller så gott som uteslutande har uppkommit för att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån.
Av förutsättningarna i förhandsbeskedet framgår att X AB hade tagit upp ett lån från sitt koncernmoderbolag för att finansiera förvärvet av ett externt bolag. Lånet löpte med marknadsmässig ränta med möjlighet för X AB att mot ett räntepåslag kapitalisera räntan årligen. Av förutsättningarna framgår vidare att koncernmoderbolagets status som investmentföretag medförde att koncernbidragsförutsättningar mellan X AB och moderbolaget saknades samt att någon faktisk beskattning av ränteinkomsten inte skulle ske hos moderbolaget pga. underskott. Slutligen var en lämnad förutsättning att koncernmoderbolagets externa upplåning översteg den interna utlåningen.
I sin bedömning konstaterade nämnden att moderbolagets externa upplåning översteg den interna utlåningen vilket för investmentföretag medför en presumtion mot ett uteslutande eller så gott som uteslutande skattedrivet skuldförhållande. Nämnden ansåg att det i den delen saknade betydelse att det inte fanns en direkt koppling mellan det interna lånet och ett specifikt externt lån. Nämnden ansåg vidare att även kapitaliserad ränta vid prövningen var en del av samma skuldförhållande hänförligt till det externa förvärvet som i sig kunde anses affärsmässigt (HFD 2011 ref. 90 I). Även om skuldförhållandet skulle medföra en väsentlig skatteförmån ansåg nämnden därför att det inte uteslutande eller så gott som uteslutande kunde anses ha uppkommit av det skälet varigenom avdrag skulle medges.
Vår kommentar
Kammarrätten i Stockholm har vid bedömning mot de tidigare riktade ränteavdragsbegränsningsreglerna bedömt att motsvarande förutsättningar medförde att presumtionen var bruten och att skuldförhållandet var huvudsakligen skattedrivet. Nämndens avgörande kan därmed tyda på en generösare bedömning enligt de nya reglerna. Avgörandet berör dock i första hand koncerner där koncernmoderbolaget har investmentföretagsstatus. Det kan dock noteras att nämnden, med hänvisning till HFD:s tidigare avgöranden, fäste vikt vid att förvärvslånet avsåg ett externt förvärv. Frågan hade avgörande betydelse i rättsfallet HFD 2011 Ref. 90 I men har inte haft något genomslag i senare underrättspraxis avseende reglerna i dess lydelse 2013–2018. Skatterättsnämndens avgörande skulle kunna medföra en ändring i denna del.
