En eftermiddag i mitten av december bjöd Skatteverket in intresserade till en informationsträff för att förklara hur de arbetar och ge en inblick i deras tankesätt och erfarenheter på området internprissättning.
I inbjudan specificerades följande områden som informationsträffen skulle beröra:
- Skatteverkets arbetssätt vid utredning av internprissättning och vinstallokering.
- Dokumentationsreglerna för internprissättning som infördes 2017, men som i praktiken började gälla för många företag under 2018.
- Skatteverkets erfarenheter från hanteringen av land-för-land-rapporteringen under året.
- Ställningstagandet från Skatteverket om betydelsen av ett företags internprissättningsdokumentation för beslut om skattetillägg.
Denna sammanfattning kommer att följa Skatteverkets fyra punkter ovan och ge en kortfattad förklaring till varje del.
Skatteverkets arbetssätt avseende internprissättning och vinstallokering till fasta driftställen
Presentationen inleddes med att Skatteverket förklarade hur de har försökt att ändra sitt arbetssätt för att uppnå sina tre målsättningar; enhetlighet, effektivitet och rättslig kvalitet. Genom att ändra var i landet internprisrättsliga mål handläggs, att hålla informationsträffar och genom att försöka fokusera på utökade samtal med bolagen vill Skatteverket underlätta samverkan genom att utöka sin transparens, klargöra förväntningar och krav samt förbättra den löpande dialogen med bolagen.
Skatteverket förklarade att de följer OECDs riktlinjer för internprissättning samt de vinstallokeringsrapporter som utgivits. När det gäller deras praktiska arbete förklarade de att det alltid inleds med en uppstartsfas där vissa inledande aspekter måste bestämmas, ex. vilken kontrollform som de kommer använda och vilka tidsramar de ska följa. Kontrollformerna bestäms inledningsvis utefter vilket år som ska undersökas, är det innevarande år görs en förebyggande kontroll. Om det är en avslutad period görs antingen en revision eller en skrivbordskontroll. Medan det förstnämnda har ett preventivt syfte där kontrollen avslutas med ett meddelande, avslutas de sistnämnda med ett faktiskt beslut.
Skatteverket förmedlade en positiv inställning till muntliga möten med bolagen, delvis för att beskriva sin arbetsprocess men även för att på ett tidigt stadie kunna reda ut missförstånd eller oklarheter. Utöver detta förklarade de att i framtiden skulle de gärna se ett mer preventivt arbete från Skatteverket – kanske fler MAP – men i nuläget är det mycket oklart eftersom internprissättningsärenden är mycket informationstunga och risken finns att vi fortsatt kommer se många revisioner.
Dokumentationsreglerna och Land-för-land rapporter (CbC)
Inledningsvis konstaterades att i Sverige har det gjorts tydliga skillnader mellan internprissättningsdokumentationen och land-för-land rapporteringen – en distinktion som tydligen inte har varit klar i alla länder.
Därefter fortsatte Skatteverket sin presentation med att ge en överblick om när förslag till lagreglering av internprissättningsdokumentationen kom, när implementeringen av reglerna skedde och vilka som kan tänkas omfattas av reglerna beroende på hur transaktionerna och koncernstrukturen ser ut.
Efter en kort inledning om internprissättningsdokumentationer fortsatte presentationen med land-för-land-rapportering. Det första utbytet skedde under sommaren 2018 med ca 80-90 länder. Trots att de tekniska specifikationerna från OECD tolkats annorlunda – vilket medförde att tekniska problem uppkom vid utbyte med vissa länder – har Skatteverket fått information från alla länder där information efterfrågats.
Presentationen kom därefter att beröra kritiken som riktats mot land-för-land-rapporteringen som vissa menat endast medför en ytterligare administrativ börda för såväl bolag som Skatteverk utan att någon helt förstår varför informationen ska lämnas, om den ens kommer att användas eller vara till någon större nytta. Klart är dock att informationen sammanställs av Skatteverket när de har fått den och används i viss mån.
Under presentationen uppkom frågor såsom när en e-tjänst ska skapas för att lämna notifikationer. Eftersom utbytet och inlämnandet av land-för-land-rapporter har varit prioriterat så dröjer det ytterligare ett tag innan en e-tjänst för notifikationer kommer att presenteras, men en sådan kommer att komma.
En fråga uppkom även om Skatteverket tror att systemet kommer att bytas ut efter den första översynen som ska ske 2020. Det är få som tror att systemet kommer att försvinna, speciellt med tanke på de resurser Skatteverken lagt på att utveckla tekniska system för att hantera rapporterna. Däremot är det inte orimligt att vissa justeringar kommer göras efter 2020. För den som vill ha information om aktuella utbytesförhållanden så finns detta på OECDs hemsida.
Skatteverkets ställningstagande angående skattetillägg
I början på december publicerade Skatteverket ett ställningstagande om skattetillägg i internprissättningsmål efter att fler röster lyfts om rimligheten i de regler som finns i nuläget.
Under informationsträffen konstaterade Skatteverket att det inte finns några särskilda regler för skattetillägg i internprissättningsmål. De har därför att förhålla sig till den lagstiftning som redan finns.
Däremot lyfte Skatteverket att ett uttalande i propositionen, prop. 2005/06: 169 s.116, hade fallit i glömska eller helt enkelt inte noterats i de diskussioner om skattetillägg som förts. Uttalandet i propositionen ansågs kunna ge viss ledning vid skattetillägg i internprissättningsfrågor och det är delvis detta som Skatteverket vilar sitt nuvarande ställningstagande mot.
Efter de inledande kommentarerna ovan övergick Skatteverket till att förklara vad som utgör en oriktig uppgift, vilket bland annat är när en skattskyldig antingen lämnat en felaktig uppgift till ledning för sin beskattning eller inte lämnat någon uppgift alls i sin deklaration. Skatteverket har tidigare tydligt uttryckt att de inte vill se några bolag lämna in sin dokumentation i samband med deklarationen. Detta menar Skatteverket är i princip detsamma som att lämna in en okommenterad årsredovisning – d.v.s. att granska en sådan ligger utanför det ordinarie deklarationsarbetet. Således väcks ingen undersökningsskyldighet om dokumentationen lämnas in i samband med deklarationen utan det kan fortfarande handla om en oriktig uppgift.
I det ställningstagande som publicerats förklarades att Skattetillägget kan sättas ned till hälften om det finns en tillräcklig dokumentation, d.v.s. att dokumentationen följer de bestämmelser som finns i fråga om information som ska inkluderas i en dokumentation. Om det dessutom gäller en svår internprissättningsrättslig fråga kan skattetillägget sättas ned till fullo. Även detta kräver dock att bolaget har upprättat tillräcklig dokumentation.
Innan golvet öppnades upp för frågor medgav Skatteverket att såväl de som domstolarna har hanterat frågor om skattetillägg i internprissättningsmål alltför restriktivt och att ändringar kommer att göras.
De efterföljande diskussionerna kom att beröra frågor om öppna yrkanden i deklarationer och kritik till Skatteverkets kommentarer om att det är svårt att hitta information i dokumentationerna. Kortfattat så behöver ett öppet yrkande inte vara särskilt detaljerat utan det räcker med en kortfattad beskrivning av något som bolaget upplever vara problematiskt. När det gäller att det är svårt att hitta information i dokumentationerna påpekade Skatteverket än en gång att det kan vara komplicerat att vid en översiktlig granskning som ofta görs av deklarationerna finna de eventuella transaktioner som kan anses vara särskilt problematiska. Detta gäller särskilt i de fall dokumentationerna är omfattande.
Avslutningsvis vill vi tacka Skatteverket för en intressant och välorganiserad informationsträff.
