Skatterättsnämnden har i ett förhandsbesked den 15 november 2018 (dnr 18-18/D) uttalat sig i frågan om en förening är ett privatbostadsföretag när en juridisk person äger viss del av varje andel eller viss del av de sammanlagda andelarna i föreningen. Vidare berördes frågan om en privatpersons bostad ska anses vara en privatbostad när en juridisk person äger del i den.
Förutsättningarna i förhandsbeskedet var i korthet följande. En ekonomisk förening övervägde att inom ramen för en nybildad fond vara med som medfinansiär vid unga privatpersoners köp av föreningens nyproducerade lägenheter. Fonden skulle via helägda aktiebolag köpa andelar om 40–50 procent i enskilda bostadsrätter för att under upp till tio år äga dessa tillsammans med privatpersonerna. Bostadsrätterna skulle till övervägande del användas för permanent boende av privatpersoner eller närstående till dessa.
Enligt 2 kap. 17 § inkomstskattelagen (1999:1229), IL, avses med privatbostadsföretag bl.a. en svensk ekonomisk förening eller ett svenskt aktiebolag vars verksamhet till klart övervägande del består i att åt sina medlemmar eller delägare tillhandahålla bostäder i byggnader som ägs av föreningen eller bolaget (s.k. kvalificerad verksamhet). Av praxis framgår att uttrycket ”till klart övervägande del” innebär att minst 60 procent av föreningens verksamhet ska bestå av denna kvalificerade verksamhet. Bostadsrätter som upplåts till juridiska personer räknas inte in i den kvalificerade verksamheten.
Av 2 kap. 8 § IL framgår att med privatbostad avses en bostad som innehas av en delägare i ett privatbostadsföretag och som till övervägande del används eller är avsedd att användas av ägaren eller någon närstående till honom för permanent boende eller som fritidsbostad.
Skatterättsnämnden konstaterade att det för föreningens status som privatbostadsföretag, inte bör ha någon betydelse om upplåtelser till juridiska personer avser hel andel eller del av andel. Föreningens status som privatbostadsföretag skulle enligt nämnden varken påverkas positivt eller negativt av att en juridisk person äger del i alla andelar istället för att helt äga vissa. Föreningen utgjorde därmed ett privatbostadsföretag under förutsättning att högst 40 procent av verksamheten bestod av upplåtelse till juridiska personer.
Avseende frågan om bostadsrättens status som privatbostad konstaterade nämnden att, under förutsättning att föreningen utgör ett privatbostadsföretag, disponerar privatpersonen en bostad i ett privatbostadsföretag som han också är delägare i. Enligt ansökan skulle bostaden till övervägande del användas av privatpersonen eller närstående för permanent boende. Andelen i föreningen var därmed en privatbostad oavsett om resterande 40 eller 50 procent ägdes av en juridisk person.
En fjärde fråga var även om den juridiska personen som ägde del i bostadsrätten skulle uttagsbeskattas på grund av att privatpersonen fick nyttja dess andel i föreningen utan att det avtalas om särskild ersättning (ersättningen som den juridiska personen hade rätt till utgjordes av dennes del av vinsten vid en framtida avyttring). Skatterättsnämnden konstaterade att bolaget självt ansett att avtalet var marknadsmässigt och närmast sökt bekräftelse på att så var fallet. Enligt nämnden lämpade sig inte bedömningsfrågor av det slaget för ett förhandsbesked och ansökan avvisades därför i denna del.
Förhandsbeskedet möjliggör en alternativ försäljningsstrategi för bostadsutvecklare. Förhandsbeskedet har dock inte överklagats. Endast det sökande bolaget kan förlita sig på ett förhandsbesked. Eftersom Högsta förvaltningsdomstolen inte bedömt frågan kan det inte uteslutas att Högsta förvaltningsdomstolen skulle göra en annan bedömning.
Kontakta gärna Fastighetsgruppen för en närmare diskussion om konsekvenserna av förhandsbeskedet för ert företag. Fastighetsgruppen består av några av landets mest erfarna skatterådgivare inom fastighets- och byggbranschen. Vi är specialister och dedikerade när det gäller skattefrågor inom fastighetssektorn.
