Den 3e juli offentliggjorde OECD ett diskussionsutkast som ett led i det fortsatta arbetet med BEPS. Syftet är att den slutliga rapporten så småningom ska ge vägledning för prissättning av finansiella transaktioner.
Utkastet är i detta skede generellt skrivet och OECD uppmuntrar medlemsstater eller andra intresserade att ge kommentarer, synpunkter och förslag på svar avseende de frågor som OECD framför i rapporten. I nuläget ska därför utkastet främst ses som ett underlag för fortsatt diskussion hos OECD innan den slutliga rapporten publiceras.
Utkastet är trots detta intressant eftersom OECD tidigare inte har gett några riktlinjer angående finansiella transaktioner mellan företag i intressegemenskap och hur transaktionerna ska prissättas. Till följd av detta har vissa tillvägagångssätt för att prissätta finansiella transaktioner redan etablerats av praktiker – något som OECD tycks ha haft i beaktande vid upprättandet. Några av de utvecklade metoderna kritiseras dock, exempelvis s.k. bank opinions.
Rapporten
Rapporten är uppdelad i fyra olika delar, nämligen:
- Applicering av avsnitt D.1. i Transfer Pricing Guidelines på finansiella transaktioner
- Treasury funktioner, inkl. Koncerninterna lån, cash pooling och hedging-transaktioner
- Garantier
- Captives
Det första avsnittet berör användandet av de principer som redogörs för i avsnitt D.1. i OECDs Transfer Pricing Guidelines 2017. Generellt vidhåller OECD användningen av armlängdsprincipen för att prissätta transaktioner och understryker – i likhet med tidigare BEPS-rapporter – att transaktionen ifråga bör definieras utifrån faktiska omständigheter och inte endast avtalsvillkoren.
De återstående avsnitten i rapporten berör olika typer av transaktioner. Den information som ges i denna del är mer omfattande och varje typ av transaktion förklaras och diskuteras utifrån de olika svårigheter som respektive typ medför.
Kommentarer
Även om OECD delvis har tagit avstamp i redan etablerade metoder är det tydligt att det inte råder konsensus mellan medlemsstaterna i alla delar av rapporten. Några av de områden där OECD ännu inte tagit ställning till, och därför begär in ytterligare kommentarer, berör exempelvis riskfri respektive riskjusterad avkastning på investeringar, om kreditvärdighet hos ett enskilt bolag ska bedömas utifrån koncernens eller bolagets egen ekonomiska situation, hur implicit stöd från koncernen ska bedömas, hur fördelar ska allokeras mellan bolag i en cash-pool och olika ekonomiska modeller för att prissätta koncerninterna lån.
Kommentarerna på utkastet ska lämnas in till OECD senast den 7 september 2018.
Med anledning av diskussionsunderlaget kommer Skeppsbron Skatt att hålla ett frukostseminarium den 20e september i Stockholm och ett den 18e september i Malmö där vi kommer att gå igenom rapporten och förklara mer ingående om dess innehåll.
Är du intresserad av att delta kan du anmäla dig till seminariet genom att klicka på nedanstående länk.
