Ordalydelsen i koncerninterna avtal får ökad betydelse för internprissättningen

Den 5 juli avgjorde Kammarrätten i Jönköping (mål nr 2038-2041-15) ett internprissättningsmål där två typer av transaktioner behandlandes, den ena var en logistiktjänst och den andra en distributionstjänst.

Kammarrättens bedömning av distributionstjänsten, som tillhandahölls ett svenskt aktiebolag (AB) av ett amerikanskt bolag (Inc), var av principiell betydelse. Ett avtal mellan AB och Inc garanterade Inc en rörelsemarginal (ROS – return on sales) om 3 %. Den jämförbarhetsanalys som gjorts visade ett interkvartilsintervall (armlängdsintervall) inom vilket 3 % rymdes. Prisjusteringar har endast gjorts om rörelsemarginalen i Ltd hamnat utanför armlängdsintervallet.

Skatteverket godtog jämförbarhetsanalysen men ansåg att rörelsemarginalen i Inc skulle justeras till den avtalade nivån (3 %). Skatteverket anförde att det var ostridigt att ett skriftligt avtal tillerkänner Inc en rörelsemarginal om 3 %, att det skriftliga avtalet har tillämpats när Inc fått en ersättning som legat utanför interkvartilsintervallet och att utgångspunkten för bedömningen därför bör vara det skriftliga avtalet.

AB anförde att avtalet ska tolkas så att ersättningen endast ska korrigeras om rörelsemarginalen hamnar utanför armlängdsintervallet då bolaget konsekvent och entydigt endast justerat prissättningen i dessa fall. AB hänvisade till OECD Transfer Pricing Guidelines där det framgår att parternas agerande ska vara av betydelse vid bedömningen av de verkliga avtalsvillkor som gäller mellan parterna. AB invände också att ett tyskt distributionsbolag inom koncernen hade blivit underkompenserat till följd av den metod som applicerats.

Enligt Kammarrätten måste ett skriftligt avtal tillmätas betydande bevisvärde gällande vad som avtalats mellan parterna. Enbart omständigheten att parterna avvikit från villkoren i det skriftliga avtalet i de fall ersättningsnivån visat sig ligga inom armlängdsintervallet kan inte innebära att avtalet ges en annan innebörd, inte ens om det skett konsekvent. En sådan avvikelse hade inte accepterats av oberoende part. Enligt Kammarrätten framgår det därför klart att en prisavvikelse skett och att denna har påverkat bolagets resultat negativt.

Vår kommentar:
Svensk praxis på internprissättningsområdet visar på en trend av att koncerninterna avtal får ökad betydelse vid bedömningen om vad som hade accepterats av oberoende part. Kammarrättens bedömning av distributionstjänstetransaktionen visar på att även om en marginal är inom det armlängdsmässiga intervallet kan den ändå anses vara felprissatt om marginalen avviker från avtalad nivå. Den internationella utvecklingen på området har samtidigt flyttat fokus från avtalsvillkoren till den ekonomiska innebörden av parternas agerande.

Med anledning av denna rättsutveckling kommer Skeppsbron Skatt att inom kort bjuda in till ett frukostseminarium där bl.a. koncerninterna avtal ska behandlas.

Vid frågor eller funderar, kontakta din rådgivare på Skeppsbron Skatt.Den jämförbarhetsanalys som gjorts visade ett interkvartilsintervall (armlängdsintervall) inom vilket 3 % rymdes.