Förslag att beskatta finansiell verksamhet

Den 7 november 2016 lämnades betänkandet ”Skatt på finansiell verksamhet” över till regeringen. I betänkandet föreslås en helt ny skatt, särskilt riktad mot den finansiella sektorn. Bakgrunden till utredningen är att regeringen anser att undantaget från moms ger den finansiella sektorn en omotiverad skattefördel.

Skattskyldiga för den nya skatten föreslås vara dem som omsätter finansiella tjänster vilka undantas från moms enligt 3 kap 9 och 10 § § mervärdesskattelagen. Det innebär att skatten dels träffar företag som tillhandahåller finansiella tjänster inom landet dels företag som gör gränsöverskridande förvärv av finansiella tjänster. Dessutom krävs att företaget är skyldigt att betala sociala avgifter, dvs. arbetsgivaravgifter eller egenavgifter. Beskattningsunderlaget föreslås vara den skattskyldiges lönekostnader, dvs. underlaget för socialavgifter. För det fall den skattskyldige kan visa att endast en del av beskattningsunderlaget (lönekostnaderna) är hänförliga till momsfria finansiella tjänster får en fördelning ske. Fördelning ska ske efter skälig grund, vilket i utgångsläget föreslås innebära att fördelning ska ske utifrån företagets omsättning i dess olika verksamhetsgrenar. På så vis undantas den del av beskattningsunderlaget (lönekostnaderna) som inte är hänförlig till den finansiella verksamheten från beskattning.

Skattesatsens storlek föreslås till 15 procent. Underlaget för den finansiella verksamhetsskatten ska redovisas i inkomstdeklarationen.

Någon avdragsrätt för den nya skatten föreslås inte.

Kommentarer
Trots föresatsen att endast beskatta den finansiella sektorn träffar förslaget  även företag utanför den traditionella finansiella sektorn. Utredningen föreslår inte någon ”tröskel” för skattskyldighet och någon motsvarighet till mervärdeskattelagens ”95%-regel” föreslås inte. Det innebär att den föreslagna skatten även träffar företag som i allt väsentligt bedriver en momspliktig verksamhet, men som i anslutning till denna bedriver exempelvis utlånings eller försäkringsverksamhet i begränsad omfattning. Vidare träffar skatten näringsidkare som köper finansiella tjänster av exempelvis utländska banker eller försäkringsinstitut, även om köparen själv inte tillhandahåller några finansiella tjänster. Förslaget innehåller, till skillnad från momssystemet, inte någon avdragsmekanism. Det innebär att den nya skatten kan komma att ge kumulativa effekter då finansiella tjänster tillhandahålls i flera led.

Förslaget har redan fått stor kritik och riskerar i ett större sammanhang att ge negativa effekter på sysselsättningen i Sverige då den medför ett incitament att flytta personalintensiva verksamheter utomlands. Vi bedömer det i nuläget som osäkert om förslaget i sin nuvarande utformning kommer att omvandlas till lagstiftning. Remisstiden för förslaget löper ut den 15 februari 2017.

Vid frågor kontakta din rådgivare på Skeppsbron Skatt.